Det blev fyra raska inlägg där mot slutet av september, men oktober har lyst med sin frånvaro. Så kan det gå! Nu är jag dock sugen på Anna Ternheims kommande album. Hon har inte varit någon superfavorit, men jag har alltid gillat henne. Kommande albumet The Night Visitor har promotats på hennes Youtubekanal de senaste veckorna. Först en kortare teaser (ni ser den nedan), sedan en slags trailer och senast en video. Ingen traditionell musikvideo, utan en finstämd livelåt på en veranda i Nashville, USA, där även albumet spelades in.Ternheim har på ett flertal av sina album haft den goda smaken att även ge ut dem som dubbelalbum med avskalade och akustiska versioner av albumspåren på bousskivan, vi får se vad som hamnar på andra skivan denna gång. Enligt cdon och Ginza blir det bara en akustisk EP, alltså inte hela albumet i akustisk utgåva. Dessutom en dvd med akustiska låtar framförda på den där verandan jag skrev om i stycket ovanför och ytterligare material från USA. Den utgåvan lockar trots allt, med två cd och en dvd. Release 28 oktober.
Nåväl, teasern var det. En suggestiv och vacker liten sak.
I fredags var jag för övrigt på konsert i Hässleholm Kulturhus. Den amerikanske singer-songwritern Willie Nile stod på scen. Bland hans idoler under uppväxten fanns bland annat Patti Smith och Ramones. Bland hans vänner finns just Patti Smith, men även Bruce Springsteen och inte minst mina idoler Ryan Adams och Jesse Malin, samt även den på tok för tidigt bortgångne Jeff Buckley. Bland hans egna fans finns till exempelvis Lou Reed, Bono och Springsteen. Nile spåddes i början av 80-talet (debutalbum 1980) bli den nya Springsteen eller Dylan, men så blev det inte och jag ska inte namedroppa fler artister. Väldigt bra konsert av en väldigt trevlig snubbe, hur som helst! Willie Nile.
Vill ni läsa min kompis Patriks recension i Norra Skåne så finns den här:http://patrikleanderson.blogg.se/2011/october/willie-nile-recension.html
5 kommentarer:
Jag har alltid haft lite svårt för Anna Ternheim, eller kanske snarare hypen runt henne. Tycker att hon är för loj och seg för att förtjäna sådana hyllningar som hon fått. Men jag avskyr henne inte alls. Så jag lär väl lyssna på något från den nya skivan kanske. :-p
Tyvärr kan man inte råda över hypen och liknande, det är bara att gilla läget och uppskatta (eller inte) vad man hör.
Hon är ingen artist som jag spelar väldigt regelbundet, men jag har albumen och dammar av dem emellanåt. Väldigt behaglig och bra i lagom doser.
Jo, visst är det så. Men det är svårt (i alla fall för mig) att inte påverkas av skriverier av det slaget. Om en film/skiva/whatever hyllas besinningslöst blir jag ofta misstänksam... Visst, ingen rök utan eld, tänker jag. Men samtidigt undrar jag oftast också om inte skribenter dras med av massan och tror sig tycka mer om något än de egentligen gör.
Ja, nu har ju kanske detta svar rätt lite med Ternheim att göra. Det går lika gärna att applicera på Björks senaste skiva (och alla hennes tidigare). ;-)
Så kan det absolut vara. Att folk gillar något, sedan ytterligare rycks med i hypen, för att därefter fullständigt älska det. Vare sig det är musik, film, litteratur etc.
Eller det omvända, att man inte är speciellt förtjust i t.ex. en viss artist. Sedan sågas denne i något/några sammanhang och då ogillar man plötsligt artisten mer, utan att man egentligen borde.
För att gå ännu längre bort från Ternheim :p
Bra låtval där Macke. Willie Nile var riktigt bra.
Skicka en kommentar