Dancing with tears in my eyes.

Weeping for the memory of a life gone by.

.

Den senaste veckan har jag plötsligt snöat in på Ultravox, därför bjuder jag er på två favoritlåtar. Och jag tänkte inte ens på att de skulle gästa Sverige (de spelade i Stockholm igår) då jag fick detta ryck. Jag ville väl bara ha mig lite nostalgi. Här sitter jag igen. Bloggandes. Lyssnandes. "Dancing with tears in my eyes", den långa versionen på 10 minuter. Den verkar aldrig ta slut. Bra det.

.

Hoppas att de återkommer till Sverige och Forever Young i sommar. Drömma kan man alltid. Tillsammans med Reeperbahn skulle de bara göra mig gott. Alphaville, The Human League och Jakob Hellman i all ära, men jag vill ha dit Ultravox. Vilken jävla låtskatt de besitter, om man tänker efter. Midge Ure, den gamle räven. Vilken jävla pipa han besitter, om man tänkter efter.

Dancing With Tears In My Eyes

Vienna

Man ser det från månen, helvetet på jorden

The Ark är tillbaka. För under hundralappen inkasserade jag en tjock tidning, deras nya skiva och en stor affisch. Prisvärt utan dess like, men de kunde gott ha slängt med ett litet texthäfte. Nu finns texterna i tidningen, där de samsas med snygga bilder, intervjuer och en del reklamsidor. Å andra sidan, någonstans måste ju pengarna in. Låg moms (paketet klassas som bok/tidning, inte en skiva) och annonsörer möjliggjorde detta.

Musiken då? In Full Regalia heter skivan som släpptes igår. "Stay with me" är en vacker låt och trion "I'll have my way with you, Frankie", Hygiene squad" och The red cap", för att droppa ett par namn, är finfina spår. Det är på det hela stora en stabil platta, med ett och annat stolpskott, men det är väl gott så. Inget mästerverk med The Arks mått mätt, långt därifrån, men man kan som bekant inte få allt här i världen för 99 spänn.


Familjen är tillbaka med uppföljaren till "Det snurrar i min skalle". Den 5 maj släpps albumet Mänskligheten (finns på Spotify redan nu), det s.k. svåra andraalbumet. Och det är nog ingen klyscha, för det har suttit långt inne. Några år, flera kasserade idéer och låtar, ångest, diverse andra samarbeten, tvivel, isolerad i en studio, mer ångest och slutligen blev det en skiva. En bra skiva som kunde ha blivit ett lysande minialbum.

Singeln "När planeterna stannat" (med Sami och Martin från Kent) har redan gått varm, så även den två år gamla låten "Socker" (som ändå slank med här). Räknar man sedan bort en introlåt, en instrumental låt och tre halvtråkiga låtar med Ninsun Poli vid micken, då återstår bara fyra låtar. "Djungelns lag", "Det var jag", Vems lilla hjärta flyger" och "Man ser det från månen". Fyra stabila Familjenlåtar, inte minst de tre sista där. Tillsammans med "När planeterna stannat" och "Socker" hade dessa fyra låtar (alltså totalt sex låtar) blivit ett grymt minialbum/EP. Nu blir det en stundtals haltande och splittrad platta, men det är som sagt den svåra andraskivan. Sett så, då är det ett gott hantverk. Trots allt.

.

Jag måste slå ett extra slag för den fantastiska "Man ser det från månen".

Låten börjar försiktigt, stegrar och exploderar sedan vackert i all sin enkelhet!

"It began in Hässleholm" heter första låten, tillika gammal introlåt under konserterna.

Så välkommen tillbaka Johan T. Karlsson. Välkommen hem till Hess... förlåt, Hässleholm.

I'm all messed up, I'm so out of line

Stilettos and broken bottles, I'm spinning around in circles

.

Robyns kommande skiva Body Talk Pt. 1 är bra. Stundtals lysande. Nästan sönderspelad senaste dagarna. Här är första singeln Dancing on my own från albumet, upplagd på hennes officiella Youtubekanal. Ett av de bästa spåren på plattan och den perfekta nystart, omstart, som jag bara hade väntat på. Välkommen tillbaka, älskade Robyn. Jag vill bara krama henne sönder och samman.

Dagens filmtips (att undvika)

Jag såg Paranormal Activity igår, det borde jag aldrig ha gjort.

Otroligt seg och tråkig film, det hände inte ett skit. Inte minsta tendens till att jag blev skrämd. Jag önskar att det hade hänt något. Något mer än två personer (ibland tre, dra på trissor) som gick runt och pratade, sov, sprang och skrek lite i ett hus. Det värsta var att jag inte fann den så pass tråkig att jag stängde av (eller så orkade jag inte), utan jag satt mest apatisk. Slumrandes. Och undrade när det skulle hända något. Hoho, tji fick jag.

Jag vet inte varför The Blair Witch Project (som var allt som denna film inte var) nämndes i var och varannan artikel och recension. Antagligen bara för kombinatikonen autentiska handkameror och lågbudgetfilmer. Mer än så hade de inte gemensamt. Möjligtvis skräck/thriller, även om Paranormal Activity snarare borde gå under kategorin sömnpiller.

.

På omslaget stod det:

.

Don't see it alone.

Jag håller med, höll på att somna.

.

What happens when you sleep?

Vet inte. Jag somnade tyvärr inte under filmen.

.

"Skrämmer av dig brallorna. Ruggig demonrulle" Metro

Finns det 12-åriga praoelever på Metro? Som får recensera? Ja, uppenbarligen.

.

"...här är årets bästa skräckfilm." Film.nu

Jaså, bara sett en enda 2009? Eller lite full då filmen sågs?

.

"...något av det läskigaste du kommer att se på den här sidan 2000-talet. Du är härmed varnad." MovieZine

Nämen, nu blir jag rädd. Av fel anledning. Mörkrädd. Sådär hade jag med kunnat skriva, om det vore 1 april. Fast mest blir jag förbannad, den där människan kan inte ha sett någon annan film 2000-2009. Shame on you, MovieZine. Shame on you!

Jag Vet En Dejlig Rosa

Team Jarvis Cocker hade chansen i kvällens musikquiz. Mindre folk än vanligt på plats. Det var visst tre lag på 15 poäng under aftonens quiz. Någon i personalen fick dra lott. Nitlott för vår del, ett av lagen på 15 poäng. Trea och 100 kr i presentkort, men vi ska inte klandra liraren som drog vår lapp först (men stryk ska h*n få). Vi ska inte heller, även om det vore det lättaste, klandra de sms-chattande fuskarna i hörnet. Deras mobiler (och googlande, förmodar jag) gick varmare än ölkranarna gör under happy hour på valfritt ölhak en fredag eller lördag.

Nej, vi få klandra oss själva. Ett ynka poäng till och vi hade kammat hem första pris. Våra 100 kr hade därmed bytts ut mot 300 kr. Vi, precis som de två andra topplagen, hade 15 av 20. Alltså fem fel. Vi borde fixat något av dem. Lotta Engberg och Westlife fixade vi inte, kanske lika bra det om man ska bibehålla sitt goda rykte inom pop, rock, synth och electronica. Nya Zeeland kan vi också lämna därhän. The Postman, en floppfilm med Kevin Costner och Tom Petty, nämnde jag som hastigast i förbifarten. Trodde dock inte att det skulle vara rätt. Jackson 5 (bandet) kunde han gett oss rätt för, det var I wan't you back (låten) som DJ'n ville åt. Jävla klåpare. DJ'n alltså, inte vi. Ni minns väl vad Morrissey sjöng? Hang the DJ löd visdomsorden, i en låt med The Smiths.

Nu ska jag istället trösta mig genom att premiärlyssna igenom hela Robyns kommande skiva Body Talk pt. 1 (release först i juni) från start till mål, vilket enligt infon tar mig dryga halvtimmen. Den första av tre skivor som hon ämnar att släppa under 2010. Men visst, har man åtta låtar på första albumet så går det kanske att få ihop tre stycken. Hon avslutar visst dessutom detta första album för året med låten Jag Vet En Dejlig Rosa. Bara en sådan sak. Snacka om cliffhanger.

Hey modern days

99 spänn för ett tidningsmagasin är ganska dyrt. 99 spänn för en ny cd-skiva är däremot ganska billigt. Beroende på hur man ser på saken så kan det vara både och, men 99 spänn för både en tidning och en skiva är billigt. Om man väljer att se det så, och det får väl åtminstone det gemene Arkfanet göra. Reklamen får man leva med. 19 sidor enligt PSL. Mycket tidning i PSL-klippet. Skivan? Den tar han sig an imorgon, här ges bara en försmak och inblick i magasinet.

Detta med tidning och skiva är långt ifrån något nytt, många musiktidningar slänger med skivor till köpare och/eller prenumeranter. Men vad tror ni, är det ett nytt sätt för framtida artister att kränga plattor på? Bara för konsumenten att knalla tvärs över gatan till Statoil eller 7-Eleven och köpa The Arks tidning/skiva då de ändå ska köpa Aftonbladet och en liter mjölk. Eller kanske raskt plocka en Loka, en banan och Arktidningen på Pressbyrån fem minuter innan tågets ska rulla iväg.

.

Hey modern days, för att anknyta till en 10 år gammal låttitel med bandet i fråga.

HIF, Inter och Skanstull

Kanske inte det mest upplyftande inlägget senast, men sånt är livet ibland. Ikväll är det alla fall bättre kan jag lova. Jag fick ett fint brev med posten i förmiddags, redan där var dagen gjord. Sedan blev det fotboll och allmänt trevligt hos en kompis ikväll. Helsingborg vann mot Malmö och Inter vann mot Barcelona. Därmed var inte bara dagen (med brevet) utan även kvällen i hamn. Ett brev och två segrar samma dag. Det är gott så!

Den senaste veckan har jag snöat in på denna låt.
Skanstull med det svenska bandet Tiger Tape. Voila!

.

Eftersom jag inte kan sova, ca 0.30, så lyssnar jag vidare nu.

men den där oron stannar kvar

Jag ber en bön när ingen ser mig. Du har också mörka hemligheter.
Bäst att vara på den säkra sidan tron. Att gardera sig, att inte bränna broar.

Du sa att rädslan den går över, men den där oron stannar kvar.
Den gör dig tveksam när du behöver snabba avslut, snabba svar.

Du sa att rädslan pendlar långsamt för oss.


Är jag en astronaut?
Är jag så ensam?

Always look on the bright side of life

Låset till lägenheten har börjat att kärva. Kärva är dessutom en smärre underdrift att påstå. Jag funderade på att att ringa vaktis redan i vintras, men då var det inte så farligt. Någon gång då och då, bara ett par sekunder per tillfälle. Det får jag betala för desto mer idag. Två gånger har det redan drivit mig till vansinne under dagen. In med nyckeln i låset, vrida om och... nej, förresten, det går ju inte. Varken vrida nyckelhelvetet till vänster eller höger. Där står man som ett jävla fån, som en inbrottstjuv med rätt att faktiskt få ta sig in. Men nejdå.

.

Andra gången hade jag kämpat i säkert fem minuter. Som lök på laxen så ser jag plötsligt en kärring stå och röka utanför entrén. Var kom hon ifrån? Hade hon stått där hela tiden? Uppenbarligen en perfekt sysselsättning för henne att råstirra på en tappert krigande galning vid ett lås. Perfekt och gratis underhållning till ciggen, verkar det som. Man kan se ut som en inbrottstjuv för mindre. Svär. Svettas. Och där stod kärringen och bara stirrade på mig. Tack och lov så hade en granne lite olja att smörja med, men detta håller inte i längden.

.

På måndag morgon är det jag som ringer till vaktis. Inte okej att kämpa som om jag vore en genomsvettig armbrytare eller en ofrivilligt självdestruktiv sate med en förkärlek för blåsor på fingrarna. Nu ska jag strax ner till tvättstugan, vika ihop och hämta upp det sista av tvätten. Att låsa eller inte låsa, det är frågan. Jag chansar på att lämna dörren olåst under fem minuter. Hellre ett snabbinbrott än att jag ska riskera att stå där med svansen mellan benen och en rökande kärring som återigen bjuds på sitt livs underhållning till ciggen.

Tjena tjena, det var Jonas här!

Ett radioklipp från TV6 / Bandit för någon dag sedan.
Stabilt Jonas. Stabilt. Hälsa fru... förlåt, ex-frugan från mig.




- Tjena tjena, det var Jonas här!
- Hallå Jonas!
- Tjena! Jag väljer att vara anonym då va, men...
/.../
- Det var olyckligt. Då får vi sätta honom på JA här. Aj aj aj.

Annars var skämtaren Sonny, liraren i samtalet efter, minst lika skön.

Gå du före mig.

När jag stod i kön på Netto tidigare idag så hörde jag en gäll röst från en gammal dam. En gäll, nästan vädjande röst. Dessutom på malmöitiska. Vem kan motstå det i samband med att man t.o.m. får chans att vinna en plats i kön? Jag, med dövörat åt hennes håll, då jag är dödstrött efter 18 h på jobbet och utebliven sömn. Trodde jag i min enfald. Tji fick jag, skulle det visa sig.

- Gå du före mig, du har inte så mycket. Det har jag.

Det tog några sekunder, sedan insåg jag att hon pratade med mig. Efter en snabb blick såg jag kanske 5-6 varor i min famn. Nej, inte så mycket. Ingen av dem speciellt stor eller tung för den delen, lagom för famnen. Inte för att damen heller hade "så mycket", kanske 7-8 varor där i sin rollator. Men hon insisterade än en gång.

- Gå du före mig, det där ser tungt ut.

Ännu en snabb blick i min famn. Mjölk, kräm, kaffe, lite godis. Inte ens tungt nog för en korg.

- Jag har varit med om tyngre lyft än det här, försökte jag skämtsamt. Förgäves.

- Gå du före mig, det var ju du som snällt tog ner kryddan från hyllan till mig.

Och det var det faktiskt. Min goda gärning denna onsdag. Nu låg den mig otippat och plötsligt istället till last. Och hennes goda gärning för dagen var i princip i hamn då jag erbjöds hennes plats än en gång. Nu kom jag inte längre undan. Tackar man nej i detta läge, då blir man förmodligen the bad guy. Alternativt få höra en fjärde variant av Gå du före mig, det... Och det var jag i ärlighetens namn inte upplagd för, så jag tackade artigt och tog hennes plats i kön.

.

Jag hade trots allt ett par tunga och otympliga varor i min famn, kan vi låtsas som. Är man en hjälpsam gentleman med dessa "tunga" varor i famnen, då ska man ha någon förmån och fördel. T.ex. 30 intjänade sekunder på Netto. Bättre än så blev det nog inte denna onsdag.

Jag lovar och svär, det blir bra [Familjen]

Videon till Familjens senaste singel När planeterna stannat är här sedan några dagar. Småkul video i all sin enkelhet. Sami och Martin (båda från Kent) medverkar som bekant på låten. Förmodar att ni redan har låten sedan någon månad? Ingen panik annars, den finns nu även gratis (och helt lagligt) sedan någon vecka. I fina 320 kbit/s dessutom. Bara att gå in på länken, högerklicka och spara som.

http://www.itsatrap.com/n/33784-familjen-nar-planeterna-stannat

.

Sedan är 5 av 7 delar uppe i PSL-bloggen i skrivande stund.

Klippen går att både se och ladda hem. Familjen och lite Kent.

.

http://blogg.svt.se/psl/tags/hemma-hos-familjen/

.

.

"Jag lovar och svär, det blir bra"

Så tack och god natt! Eller något!

When the joys of living just leave you cold,

frozen from the failing mess you've made your own...

.

Jag sitter och frossar i musik för stunden. Dammade av min Joy Division-box. Ja, inte bokstavligt talat, eftersom den är rippad till datorn. Massa gamla demos m.m. plöjde jag igenom, sedan gled jag in på New Order. Och nu är det Editors och Interpol om vartannat. Tror IAMX står på tur sedan. Är man inte peppad så blir man. Eller så blir man deppad. Pepp och depp, det kan vara en hårfin gräns det där, får se vart det tar mig om en timme eller två. Upp eller ner.

Coma White

Finaste låten och finaste videon.
Längesedan senast, men Manson är fin.

Och idag är jag trött och seg. Seg och trött. Borde kanske långt om länge se The Hurt Locker och/eller Where The Wild Things Are ikväll. För övrigt blev vi i princip rånade på 100 kr på quizet igår. Lasse Tennander (eller Thore Skogmans dödsbo) kan överföra pengarna till mig eller P snarast. I annat fall så får väl quiz-DJ'n göra det. Tack!

Å femte sidan...

Nu syns förhoppningsvis bilden/rutan av Youtubeklippen i sin helhet, efter att jag fixade med någon inställning. Den där #main-wrapper {width: 410px;float: left; ni vet? Hela aktionen tog mig säkert trettio sekunder och tre siffror byttes ut, men vi kan låtsas som att det var ett smärre helvete. För det var det. I mitt huvud. Innan jag tog tjuren vid hornen. Tack till Micas pedagogiska förklaring, utan den hade jag varit mer vilse än en amatörorienterare utan varken karta eller kompass.

.

Som ett brev på posten verkar å andra sidan översikten av inläggen (välja inlägg, månad, år o.s.v.) per automatik ha hamnat längst ner till höger nu. Just som jag trodde att allt var frid och fröjd. Blogspot, vilka klåpare. Där kommer det att ligga tills jag orkar/kan fixa med det, men det finns där om ni scrollar ner. Å tredje sidan (många effekter efter att bara ha ändrat tre små siffror) är raderna lite längre i inläggen nu, det känns luftigare och bättre. Å fjärde sidan, bryr ni er? Youtube rullar ocensurerat, det är gott så. Viva la Blåggspått!

WHERE THE WILD THINGS ARE

Till Vildingarnas land (Where The Wild Things Are) utkom på bok redan 1967. Fascinerande läsning, den där boken, då jag var liten. Minns att mamma fick läsa den om och om igen, tills jag själv lärde mig att läsa och då kunde läsa den om och om igen. Det var jag och boken, om än bara för några år.

Spike Jonze tog sig 2009 an uppdraget, tillsynes ett mission impossible vid första tanken, att överföra sagan från den tecknade bokens värld till spelfilmens värld. Nu är det längesedan jag läste boken om Max och Vildingarna. Jag tror inte ens att mitt gamla, söndertummade exemplar finns kvar. Det var då. Nu är nu.

Jag funderar på att se filmen nu i veckan. Här nedan är trailern om ni mot förmodan missat den. Och eftersom bilden inte riktigt ryms, det lär vara någon jobbig annons som inte kan klickas bort och bla bla bla, så delar jag ut både länk till Youtube och trailern direkt i bloggen. Se det som en tidig julklapp.

.

http://www.youtube.com/watch?v=ZjbFNQaicQI&feature=related

Crushing all in its path

Jag kollar runt lite på Youtube och hamnade nyss vid Enter Shikari (har bloggat om dem tidigare, bl.a. med video). Oförtjänt anonyma i Sverige. Här har ni det inlägget, om ni vill spana in videon till låten Juggernauts.

.

http://hessleholm.blogspot.com/2010/01/well-do-what-weve-always-done.html

.

Riktigt såhär mycket med myror i benen, som det ska bli i liveklippet nedan, hade inte publiken på SiESTA 2008, då bandet gästade för en spelning. Men på Readingfestivalen 2009 så röjde uppenbarligen publiken ordentligt emellanåt.

.
Ca 1.10-1.50 in i klippet nedan så påminner scenerna nästan snarare om massgravar från andra världskriget än publik som surfar runt, s.k. crowd surfing. Okej, så illa är det så klart inte, men jag hade inte velat stå mitt i den där smeten av fötter, människor och annat flygandes över huvudet.

.

Och den högra sidan av bilden går ni miste om.

Vet inte varför Youtube inte visar hela bilden här =(



We'll do what we've always done,
shut our eyes and hope for the best.

And I know that we've still got time,
but I do not think we're invincible.

Du skulle vilja glida som jag [Halka]

Note to self: Ha inte tidningar, skivor, böcker och liknande på golvet. Ha dem i diverse ställ, i soffan, på bordet eller var fan som helst, men inte på golvet. Detta inte bara för ordningens skull, utan även för säkerheten. Man kan halka rundor värre än Bambi på hal is annars, tro mig. Been there, done that.

.

Tidigare ikväll skulle jag nämligen raskt hämta en sak i vardagsrummet, men jag noterade dessvärre inte en TV-tidning på golvet. Självklart halkade jag till på den och föll handlöst till marken. Vänstra armen och högra handleden tog den värsta smällen. Lär se ut som en blåslagen Anja Pärson imorgon.

.

Annars har dagen varit lugn. Bastu och öl i eftermiddags, sedan såg jag filmen 500 days of Summer för en stund sedan. En helt okej rulle att döda 90 minuter med. Inte den där riktiga höjdarrullen som många verkar vilja få den till att vara, men dock en bra film. Och det är väl gott så.

.

Dessutom håller vi tummarna för Söderling i natt.

P.g.a. 11 h jobb imorgon ska jag tyvärr inte se matchen.

April april

Någon som har låtit sig luras idag?
Bästa/sämsta skämtet ni läst/hört idag?

Jag stannade till vid Hemmakväll idag. Inglourious Basterds på dvd, 19 kr. Varken ett aprilskämt från personalens sida eller en synvilla för min del, så bara att tacka och ta emot. De har ju sänkt sina outletfilmer till 19 kr/st sedan en tid, det gäller t.o.m. 4 april. Inglourious Basterds, Star Trek och The Last House On The Left för totalt 57 kr. Eller rättare sagt inte ett öre, tack vare ett presentkort.

Det firar vi med danska Nephew, vilka gjorde en lysande spelning på SiESTA-festivalen 2008. En klunga tillresta danska fans utgjorde färgklicken. Under låten A Wannabe Darth Vader åkte plötsligt massa färgglada s.k. lightsaber (sådana lasersvärd Luke och Darth slogs med i Star Wars) fram och publiken viftade som galna. Under en annan låt åkte det plötsligt upp massa godis och annat på scen.

Man kan inte annat än att älska danskarna. I år kommer dessutom danska Mew åter till SiESTA, vågar vi hoppas på en ny invasion från vårt grannland i sydväst? Mew har lockat danskar till både Malmöfestivalen och SiESTA-festivalen tidigare. Fast det var Nephew jag skulle bjuda på. Hittar egentligen bara detta liveklipp av A Wannabe Darth Vader, så det får helt enkelt bli det då.