27 april 2013

Men så obarmhärtigt är livet mot den som dödat ett barn, att allting efteråt är för sent.

NRJ, ni vet den där radiokanalen som spelade samma tråkiga bajsmusik dygnet runt och som man inte ens visste fanns kvar, ringde upp ett fan till Bieber och lurade i henne att hon skulle få gå på konserten, träffa Bieber och även äta middag med honom. Det är alltså inget inslag där det drivs med Biebers hysteriska fans, s.k. Beliebers, kollektivt, utan en tjej väljs ut och placeras i en situation hon inte bett om. Hon erbjuds biljett och personligt möte, men...
 
Sedan kan man förvisso bli lite arg på hennes bror som bad radiokanalen att jävlas med syrran, men programledarna är ju de som kom på "skämtet" och helt drar undan mattan under tjejens fötter. Och sedan försvarar de sig med att det bara var ett skämt. Biljetterna som tjejen får till konserten, det är hennes bror (inte NRJ) som har köpt dem.

Tycka vad man vill om Justin Bieber, hans musik och hans hysteriska fans, MEN alla har vi väl varit tonåringar och haft våra idoler och drömmar. Mycket mer än så borde inte krävas för att kunna sätta sig in i hur tjejen känner när de vuxna människorna förvandlar en dröm till mardröm genom att pissa henne rätt i ansiktet och asgarva åt det. Man kan riktigt se framför sig hur de vuxna mobbarna gör en high five i studion. Men visst, NRJ... vad mer kan man begära.

03 april 2013

SiESTA! 2013 - triss i ess från UK

Klara sedan innan är bland annat Håkan Hellström och engelska Enter Shikari.

I dag släpptes bland annat engelska The Vaccines, ett band med utsökt live-CV och två bra album (inte minst debuten) på sitt samvete. Skotska (med en svenska på trummor) Glasvegas blir kanske aldrig bättre än sin debut, men den räcker gott (förutsatt att Daddy's Gone och Geraldine spelas i sommar) för att jag ska se fram emot deras konsert. Även brittiska Biffy Clyro släpptes i dag, men de har jag ingen speciell koll på. Bara några hits och sådär.

Mycket trevligt släpp tycker den danssugna och glada indieräven i mig.

Jag bjuder på en hitsingel vardera från de tre ovan nämnda banden. De i Sverige tämligen okända (men gigantiska hemma i UK) Biffy Clyro låter som bäst i de lite lugnare låtarna, som den i liveklippet nedan. Från Wembley. Sicken gåshud! Ha d gott. Marcus.

Biffy Clyro - Many of Horror (When We Collide)
I still believe,
It's you and me 'til the end of time.
When we collide we come together.

If we don't we'll always be apart.
I'll take a bruise, I know you're worth it.
When you hit me, hit me hard...