Andy - the crazy dancer

Klippet jag länkade i förra inlägget (det med Susan Boyle) har nu setts ca 13.000.000 gånger på 6 dagar. Jag tar inte åt mig av den äran, ty så många läsare har jag inte riktigt ännu. Samma kväll som Susan Boyle gjorde oanad succé så fick Andy Demetriou, 60 år, också applåder. Dock inte för att hans prestation var direkt lysande á la Susan, utan mer för att... ja, Gud vet. Kanske programledarnas förtjänst.

.

Andy "dansar" till tonerna av Michael Jackson.
Både en och två gånger. He never knows when to stop.

http://www.youtube.com/watch?v=AFvexsKbjiU

Det där gick som en dans. Eller inte.
Livet är som bekant ingen dans på rosor.

.

Är det förresten någon som vet hur man får in videoklipp från Youtube direkt in i Blogspotinlägg? Alltså så att man ser klippet i inlägget och bara klickar igång det direkt där, så som jag lyckats göra med mina egna mobilklipp / filmer. Skriv gärna en kommentar eller två i så fall. Eller kommentera för den delen ändå.

Susan Boyle

Britain's got talent 2009.

http://www.youtube.com/watch?v=9lp0IWv8QZY&feature=related

In på scen kliver Susan Boyle.

Är det ett skämt, verkar alla undra.

Hon är 47 år. Arbetslös. Ogift.
Never been kissed, förklarar hon.

Inte heller mycket till frisyr eller klänning.

Hon vill bli sångerska i paritet med Elaine Paige.
Hon väljer en låt från Les Miserables. Självmord?

Publiken är naturligtvis med från början. Hånar. Skrattar.
Juryn ser sin chans. Odds för sågning? 1.00 gånger pengarna.

Ännu en askungesaga. Ännu en saga á la Hollywood som inte ens Steven Spielberg kunde ha regisserat bättre. För visst kan hon sjunga, den där Susan Boyle. Hon äger allt och alla under de där minuterna. Stående ovationer, gapande jurymedlemmar med klumpen i halsen och, inte minst, en publik som verkar skämmas.

Skämmes ta mig fan, för att dra till med ett gammalt och bevingat citat från Expedition Robinson. Ingen direkt skönhet eller MILF till det yttre kanske, men vad gör det? Hon har redan vunnit allas våra hjärtan och visar att insidan kan golva de som på förhand förväntat sig en förutsägbar och skrattretande freakshow.

Skrattar bäst som skrattar sist.

hessleholm önskar naturligtvis Susan all lycka.
Hoppas att hon vinner hela den där jävla skiten nu.

"I fought the law" [The Clash]

En enkel och rak fråga.

Är det rätt att flytta Annika Östberg till ett svenskt fängelse?

Svaret kan här utgöras av ett ja eller nej.
Kanske både ja och nej, och en liten utveckling.

Vet man inte vem Annika Östberg är så kan man kanske fråga reportern som gör dessa 5 svarar, Vi 5 och allt vad de nu heter. Eller så kan man som Imman Abdullah kanske gör... inte riktigt veta vad man gett sig in i när praoeleven på Norra Skåne närmat sig med raska steg.

Imman Abdullah svarade: Nej. Har hon varit delaktig tycker jag att hon ska dömas för det och inte smita ifrån straffet. Var hon i USA och gjorde det ska hon bestraffas för det där också.

Ett svar jag i praktiken håller med om. Om vi enbart fokuserar oss på svaret, inte frågan. Är man delaktig i någon brottsligt, självklart ska man dömas för det. Man ska inte smita. Och händer det i USA (eller annanstans) så borde man väl också stå till svars där.

Vad fröken Abdullah missar (eller uttrycker sig slarvigt? Okunnigt?) är att Annika Östberg:

1) Är dömd för denna gärning (medhjälp till mord).

2) Inte alls har smitit. Hon var fängslad i USA 1981-2009.

3) Stod till svars, dömdes och bestraffades för detta i USA.

Och om själva förflyttningen av Östberg, det säger inte Abdullah något egentligt om. Bara att Östberg ska dömas (sakfel, hon är dömd), inte smita (sakfel, hon har inte smitit under 28 års tid) och bestraffas i USA (möjligt sakfel, eftersom hon satt inlåst 28 år där).

Vare sig det anses rätt eller fel att sitta fängslad 28 år för medhjälp (laddat en pistol) eller anses rätt eller fel att förflyttas till sitt hemland och ett fängelse där, så kunde jag bara inte låta bli att störa mig något så in i helvete på det där svaret. Sådär, nu var det sagt (och skrivet).

Glad Påsk på er!