Gott nytt år.

Dagens andra blogginlägg är ett faktum.
Jaja, sent på året ska visst syndaren vakna.

SVT Text igår/idag:

Stöld Fyrverkerier till ett värde av 300.000 kronor stalt natten mot tisdagen från ett företag i Höör, skriver Norra Skånes Tidningar. Det explosiva bytet kan redan ha gått upp i rök. Samma natt vaknade Hässleholmsborna av ett hejdundrande fyrverkeri.

Åh tusan, det menar de inte?
Det small som bara den i natt med.
Kl 03-04 verkade jordens undergång nära.

GOTT NYTT ÅR TILL ER ALLA!

Tips på dryck.

Nu när det börjar lacka mot nyårsaftons kväll så kommer här ett tips som en polare höll på att lura på mig ett smakprov av i lördags. Därav bilden, när han tillreder skiten. Får väl se om jag trillar dit senare ikväll i stället. Kan kanske behövas om jag först ska jobba till kl 19, då är det nog välkommet med lite stärkande på det sedan.

Recept: Förbered en skiva citron, garnerad med kanel och pärlsocker. Häll upp en whiskey. Svep whiskeyn för att sedan mumsa citronskivan dekorerad med kanel och pärlsocker. Nu kanske ni förstår varför jag avstod, men man ska aldrig säga aldrig. Jag tar mig kanske en jävel till midnatt. Tipset snappade nämligen P upp från Sten-Ove, vem tusan det nu är.

Annars har jag laddat upp med Leffe och Staropramen i kylen.
Jag har även en del Mariestad, Carlsberg sort guld och Sambuca.

GOD JUL!

God jul på er!

Jag är dålig på att uppdatera min blogg,
så nu vet jag minst ett nyårslöfte jag bör avge.

I'll be back!

Som flugorna på socker.

Det spelar inte längre någon roll.

Jag orkar inte slåss, det är bortom min kontroll.

Du lämnade mig ensam och självklart blev jag rädd.
Min sista gnista hopp var att synas, att bli sedd.

Nej nu, brinn nu pengar, brinn.
Det spelar ingen roll, det betyder ingenting.

Som flugorna på socker, som kärleken på film.
Som flugorna på socker, det betyder ingenting.

Som flugorna på socker, som kärleken på film.
Som flugorna på socker, det betyder ingenting...

Knasten, konserter, spyor och brand.

Herregud, detta var inte igår.
Inget bloggande sedan 11 september.
Här är ju lika dött som i World Trade Center.

Ja, vad har hänt sedan senast?

Ikväll ska jag se Johan Glans.
Stand up-afton med öl och humor.

Uno "Knasten" Larsson är död.
F.d. träslöjdslärare på Västerskolan.
Hur gammal blev han? Ca 150 år kanske?

"Knasten" kunde konsten att cykla med stil.
Han låg nästan lutad i 90 grader då han cyklade.
Han har hyvlat i virkesrummet för sista gången. R.I.P.

Håkan Hellström regerade i Lund.
Markus Krunegård och Parken ägde Hbg.

Balkongmannen spydde häromdagen.
Ute på sin balkong så klart. Högt och ljudligt.
Tveksamt om han har gjort rent där uppe ännu.

Sedan brann det på jobbet i helgen.
Det var en notis om det i Norra Skåne igår.

lokalerna behövde inte utrymmas.

Så avslutades tidningsnotisen.
Vem utrymmer inte vid en brand?
Vi får inte vara där på ca två veckor nu.

lokalerna behövde inte utrymmas.

Kommentar överflödig. Bakläxa NSk.
Ridå! Dimridå, om man vill vara lite rolig.
Och bakläxa till mig, jag lovar att skriva oftare.

Och skriv gärna en kommentar i bloggen.
Annars vet jag inte om jag är saknad eller ej.
Johan Glans ger mig väl en anledning att återkomma.

Synskadades Förening

Jag lämnade in min cykel igår för vidare upprustning. Ny kedja och lite annat smått och gott. Förra veckan var det duglig belysning o.s.v. inför höst & vinter. Synskadades Förening ligger på andra sidan gatan, tvärs över cykelhandlaren. Ful inredning när man kikade in genom föreningens fönster, men det finns det väl inte någon som lägger märke till med full skärpa där inne ändå. Ja, om nu folk ens hittar stället. Det sägs att det inte närvarar några medlemmar på mötena, eftersom folk bara råkar gå förbi lokalen i sin jakt på att hitta rätt dörr. Eller ens en dörr.

- Vägen till Synskadades Förening?

Hm. Nu ska vi se, sade den blinde till den döve.

Ni har säkert något roligare på lager,

så bara skriv på nu så får vi väl se (höhö)

Triss i kundvagnar.

Nu har det gått oförskämt lång tid sedan jag senast bloggade, men idag kände jag mig absolut nödd och tvungen. Gårdagskvällen bestod framför allt av alkohol, Sveriges plattmatch i VM-kvalet, musik, konfetti, biljard, flipperspel och nästan så att min polare P åkte ut från Q-bar med huvudet före.

Jag trodde nästan att jag såg i syne i morse, då jag skulle lomma iväg till ICA Kvantum för att handla lite vid 09-tiden. Jag hälsade på en snubbe i trappan, han kom från andra våningen och var på väg ner i källaren. Sedan dröjde min blick kvar någon sekund extra på trappan. Det var något som inte stämde.

Där, på andra våningen, stod de. Tre kundvagnar, antagligen hämtade på ICA Kvantum och uppsläpade dit under natten. Jag skriver uppsläpade, för huset saknar hiss. Några sköna lirare har alltså släpat upp triss i kundvagnar till andra våningen under natten. Klockren snedtändning på fyllan får man förmoda!

Nu, efter 18-tiden, står de fortfarande kvar där uppe.

Självklart lekte jag paparazzi och förevigade dem på bild.

Tänd ett ljus och låt det brinna.

Ett inlägg i juni och ett inlägg i juli.
Här kommer det första för augusti.

Jag lovar dock att bättra mig nu,
när semester, sommar m.m. är över.

Vad har då hänt sedan senast?

Jag har börjat arbeta sedan några veckor.

Dessutom har jag avverkat kent x 2.
Först i Helsingborg och sedan Norrköping.
Båda gångerna med Sara, min nya vapendragare.

Dessutom träffade jag utomjording i Norrköping,
men det säger garanterat inte de flesta här ett smack.

Nu i helgen blir det öl med en annan, nämligen Patrik.

Det är Festivaldax onsd-lörd. Bl.a. Papa Dee, Dan Hylander,
och den där Zlatan-Elias. Då behöver man öl för att härda ut ;)

I måndags kväll, kanske innan 01-tiden, var det ett strömavbrott. Balkongmannen, som i princip har tänt dygnet runt, gillade det uppenbarligen inte. Redan efter någon minut var han ute på sin balkong och skrek för fullt. Jag blev inte överraskad, om man säger så.

Ååååååhhhhh, jävla mörkt det är.
Faaaan, jävla tradigt. Jävla mörkt nu.

Allt medan jag höll på att tända några av alla hundra värmeljus.
Ja, nu tände jag inte alla hundratals, men dock 6-7 ljuslyktor. Mys.

Sist, men inte minst. Om vågen inte ljuger för mig, så har jag gått minus 3,5 kg sedan 24 juni. Då ska man även betänka att det tog flera veckor utan att det hände ett skit. Inte heller för att jag springer eller gör något annat annorlunda, jag har bara helt enkelt slutat att äta godis. Jag tänkte emellertid ta tag i träningen denna vecka (ja, jag har sagt så tidigare veckor med), så får vi se vad som händer (eller inte händer) sedan.

Wish us luck.
Me and my soulmate.
Luddis och Ludda fixar det.
Det finns inget annat, jag lovar dig.

Klicka på bilden för en större version.

Plötsligt uppenbarar sig ett hästhuvud framför mig. Killen bakom masken är lite lagom rund under fötterna och väldigt pratglad. - Vi är här för ölen och hästarna, utbrister han och presenterar sig i första hand som häst och i andra hand som Jonas Dahlström, 34 år från Göteborg. Ännu ett hästhuvud dyker upp, det är Jonas kompis Martin Hälg, 33 år från Borås. - Vi skulle gått och kollat på Hästpojken. Vi skulle stått längst fram hade vi tänkt med maskerna på, men vi hann inte dit! Jag tror att de hade uppskattat det, säger Martin eftertänksamt. Killarna har något de kallar hästvin med sig och plockar upp en PET-flaska med någon suspekt dricka som de gärna vill bjuda på. Jag luktar på det. Hästvin.

Texten är hämtad från en artikel i dagens Norra Skåne, angående Tivolirock i lördags. Ett Tivolirock med Sambuca, öl, cider och vin. Ett Tivolirock med Sara, Patrik, kaos och mys. Ett Tivolirock med Timo Räisänen, Hästpojken, Florence Valentin, Sahara Hotnights och TSOOL. Ett Tivolirock som inte levde upp till SiESTA, men det är å andra sidan svårt att överträffa.

Nu är SiESTA och Tivolirock avklarat på min och Saras resa.
På tur står kentz-håkan i Hbg och kent + Krunegård i Nkpg.

SiESTA, Italien och fotboll.

Här har jag inte bloggat på ca en månad.
Riktig bakläxa, men nu är jag tillbaka igen.

SiESTA-festivalen gick av stapeln 29-31 maj.
Det var ganska längesedan nu känns det som.

Bäst var nog Håkan Hellström, Vapnet, Nephew,
Florence Valentin, Hästpojken och First Floor Power.

Sambuca, Sara, saknad, svettigt och SiESTA.
För att brainstorma lite fritt kring bokstaven S.

Därefter jobbade jag bara en vecka,
sedan blev det två veckors semester.

Jag var på Sardinien 11-17 juni.
Sol, bad, utflykter, shopping och öl.
Bl.a. hyrde vi bil en dag och körde runt.

Körde till några grottor.
Dessvärre var det trappor ner.
Inte mindre än 650 trappsteg dit ner.
Intressant rundtur, sedan 650 steg upp igen.

En av reseledarna var ett riktigt stokpskott.
Thomas. En dryg, seg och allmänt trög norrlänning.
Vi ville t.ex. veta var man kunde se Sverige-Spaninen.

- Fotboll, det har ni väl sett förut?

Sedan rådde en total tystnad,
innan Thomas misslyckat tillade:

- Om man får skämta lite.

Hans stående replik på allt var just:

..., det har ni väl sett/hört/läst förut?

Vi hann få reda på att han inte dricker.
Han röker inte. Han är inte ute och svirar.
O.s.v. O.s.v. Allt annat än det vill VILLE veta.

Det vi verkligen ville veta, saker som han borde känna till,
det hade han noll koll på och dribblade bort med ett "skämt".

Han verkar annars ha både tid och råd,
att köpa en turistguide och läsa på sin läxa.

När vi frågade om en marknad vi hade läst om,
ja, då fick vi så klart ett förutsägbart svar tillbaka:

Marknad, det har ni väl varit på förut?

Grattis Thomas, där satt den. Igen.
Allt annat än vältajmat och smidigt.

JA, MEN GE OSS EN VÄGBESKRIVNING DÅ FÖR FAN!
VET DU INGET OM DET, HÅLL TYST OCH RING NÅGON!

Så sade vi inte, men vi alla tänkte nog det.
Efter 100 år fick vi inte mindre än två adresser.
Thomas ville väl gardera sig. Synd bara att båda var fel.

Hade jag haft en bild på Thomas,
då hade jag banne mig lagt upp den nu.
Det har jag inte, så då blir det ingen bild alls.

Det gick inget vidare för Sverige i EM.
Utspelade av Ryssland i tredje matchen.
Det kändes bra att inte se den matchen.
Under 1'a halvlek satt jag på en flygplats.
Under 2'a halvlek satt jag på flyget hem.

Nu får vi hoppas på Tyskland i final.
Och att Ryssland blir deras motståndare.

Jag kom hem till lägenheten kl 04.00 den 18 juni.
Efter att ha ställt klockan på 07.15 lyckades jag somna.
Varför jag skulle upp så tätt därpå berodde på en montör.
De skulle komma och byta lite saker till dusch, kran och vask.

Tror ni att de kom vid 08-tiden?
Klockan blev 09. Och klockan blev 10.
Jag ringde dem. Mina farhågor besannades.

- Förlåt om detta orsakade dig några besvär.

- Nej, det är lugnt, jag har ändå sovit hela 2-3 h.

De hade glömt bort mig och bokade en ny dag och tid. Ridå!

Imorgon kl 20 stämplar jag ut igen,
sedan väntar ytterligare lite semester.

Förhoppningsvis orkar jag blogga flitigare då.

Au revoir!

And it hurts with every heartbeat

Kort bakgrundshistorik:

Januari 2007 släppte Kleerup & Robyn
den lysande singeln “With every heartbeat”.

Subjektiv tillbakablick i backspegeln:

Ca 1,5 år senare är den fortfarande en av de mest spelade låtarna.
För min del, alltså. Resten av mänskligheten skiter jag fullständigt i.

Uppdaterad nutidsfakta:

Maj 2008 släpper Kleerup äntligen sin platta.
”With every heartbeat”? Ja, den är så klart med.

Kleerupreklam:
Det finns fler guldkorn än bara låten med Robyn.
Marit Bergman, Titiyo och Neneh Cherry lyser fint.

Två sångerskor borde dock ha stannat hemma.

Eurythmicsförsöket med annars hyggliga Lisa Milberg,

är ett ordentligt stolpskott. Låten skjuter t.o.m. utanför mål.
Lykke Li står still och bara trampar vatten. Plask. Hörde ni? Plask.

Subjektivt fakta á la kontaktannons:

Så jävla fantastisk underbar är hon, den där Robyn!

Vi som vet bäst-fakta:

England, där singeln låg etta, vet det.
Kleerup vet det. Robyn vet det. Jag vet det.
Det är gott så. Bra så. De som inte vet det: RIDÅ!

Extramaterial på bloggutgåvan:

Som lök på laxen... som grädde på moset...

som pricken över i'et... här har ni även texten:

Maybe we can make it all right
We could make it better sometime
Maybe we can make it happen, baby
We could keep trying, but things will never change

So I don't look back
Still I'm dying with every step I take
But I don't look back
Just a little, little bit better

Good enough to waste sometime
Tell me would it make you happy, baby
We could keep trying, but things will never change

So I don't look back
Still I'm dying with every step I take
But I don't look back

We could keep trying, but things will never change

So I don't look back
Still I'm dying with every step I take
But I don't look back

And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat...

.

Enda plumpen i protokollet skulle väl vara valet av bild,

men "Show me love" ägde världen för något årtionde sedan.
Vi kan väl nu härmed säga att cirkeln äntligen är sluten. Amen!

Dessutom är den mitt omslag. Signerat. Bara det är gott nog.

Skivbörsen i Osby 12/4.

I natt efterlyste P bilder:

Vi vill se dina foto på den där legendariska skivbutiksöppningen i Osby! Det var bara Henke Henriksson som saknades. Och Brandén, Jimmy och Papphammar...

Jag fotade dock bara LP-omslag.
Invigningen lämnade jag därhän.

Lika bra det, skulle det visa sig.
2008 års största antiklimax, någon?

En sexig bild bjuder jag dock på.
Bepers! - Blandat för dej Nr 3.

En kul liten utfärd till Osby och Skivbörsen den 12 april, men för att vara en invigning så sög det. T.o.m. med Osbys mått mätt. Tre lokalt förankrade artister spelade live där. Någon random USA-snubbe boendes i Osby, ett icke unisont uniformerat dansband från Osby och en annan kille som jag inte ens kommer ihåg namnet på.

Massa vinyl, knappt några cd och dvd fanns det.

- Det kommer, det kommer. Jag lovar,
lockade den vilseledda mannen i kassan med.

Synd då för honom att jag varit där för såväl första som sista gången i och med detta besök, hehe. Sedan lockade han med att han skulle plocka dit Kicki Danielsson (hon är från Osby) och Johannes Brost (han är också från Osby) någon gång i sommar.

Kicki ska visst sitta i en intervjupanel och frågas ut hur det känns att ventilera sig i Aftonbladet varje gång hon kört bil på fyllan med det traditionella gråta-ut-i-pressen-löpet dagen efter. Johannes "Joker" Brost ska damma av sin servitördräkt från Rederiet och blanda drinkar från Frejas drinkbok i den sporadiska baren. Alkoholfria, eftersom Kicki ska ta bilen till Osby!

Skivbörsen-mannen i kassan skulle t.o.m. jaga fatt på Ernst-Hugo Järegård, men då kände jag mig nödd och tvungen, likt en Hans Brask, att inflika att Ernst-Hugo faktiskt är på långvarigt besök uppe hos Sankte Per. Då ville Skivbörsen-mannen ha numret till Sankte Per, så jag gav honom numret till Träslöjds-Knasten i hopp om att Knasten ska få lite udda sällskap på gamla dagar och inte bara sitta och trycka ensam inne i Anna-Gretas förfallna hjälpelevsbarack på Västerskolan.

Annars var det väl bara Mick Jagger-mannen från 100 Höjdare som fattades. Den där sköna snubben i Dame Edna-glasögon, läppstift och Rolling Stones-tröja, om ni minns? Han som gick på tåget i Osby, till synes normalt klädd, för att svida om på dass likt en Clark Kent i en telefonkiosk. Måndag-fredag bär det av till Malmö för honom, sedan hem till Osby på kvällen.

Bertil Nilsson från Norra Skåne saknade vi också. Allt annat än en gänglig yngling, men han hade nog kunnat piffa upp spektaklet med några Fem snabba frågor eller lite tombola intill de få dvd-filmer de trots allt hade... för sisådär 239 kr / st. Vem vet, första pris i tombolan kanske är en biljett ut därifrån på direkten?! Jag satsar i så fall på inte mindre än alla nummer där finns. Ge mig dem redan nu. I förväg. Tack!

När det blåser i Skåne

Nu är det äntligen spikat.

Låtlistan till kents kommande cd.

Nyinspelningar av 15 hyggliga kentlåtar.

Gubbarna tar med sig rollatorerna in i studion,

där de under 2009 spelar in låtarna. Release 2010.

När det blåser i Skåne

Vy från ett Skåneslott

Våga vara Skåne

Stoppa mig Skåne (lilla ego)

Skåne & palmblad

Pojken med Skåne i hjärtat

Önskar att Skåne...

Skåne non stop

Skåne, någon?

Att presentera ett Skåne

Ensammast i Skåne

Ett Skåneland att dö för

10 minuter (för mitt Skåne)

Hur jag fick dig att älska Skåne

Mannen i det ljuva Skåne (16 år senare)

Turnén spänner över 10 skånska hålor,

däribland Vinslöv, Båstad, Arlöv och Tyringe.

Tyringe står för den storstilade turnépremiären,

ute på Förmedlingscentralens snygga grusparkering.

Veckohandling på Netto!

hessleholm har den stora äran att åter få presentera

gästbloggaren (tillika min gode vän) P från pilsnerklunk.

Här kommer en blogg signerad P:

Cyklar mot den danske livsmedelslågprisjätten Netto på min morsas damcykel i ilfart efter jobbet. Huvudet är fullt av mätvärden och orimliga mätarställningar när jag möter Norra Skånes stjärnfotograf Patric Berg en bit från affären, ett gäng gymnasieelever sitter i gräset, och Herr Berg har nog dem mer i sikte än en garvad lokalkonsertrecensent som hälsar. Nonchalant tänker jag men inser snabbt att han nog haft en ovanligt stressig dag utan vare sig Café Hörnan-besök eller Hardcore Superstar-lyssnande.

Inne på Netto är det full ruljans, flak av Coca-cola inhandlas av de lokala pizzabagarna, kärringar trängs vid grönsakerna och Lingonbrödet. Jag armbågar mig fram och roffar åt mig två 3-pack makrillburkar, som jag rent rutinmässigt lägger i min korg, går vidare och tar ett sexpack med ägg. Just i detta nu står tiden still och Hässleholms kanske näststörste rockstjärna enligt honom själv, Noel Smith, gör entré i affären. Efter att skrivit en handfull autografer vid utgången av kassorna tar han en kundkorg och rusar in bland kärringarna vid grönsakerna och Lingonbrödet.

Jag går vidare och greppar två stycken förpackningar av lättfil, tar sen sex stycken av de billigaste ölen och två Tuborg Grön 3,5. Går mot kassan, det är som vanligt en mil lång kö. En av de mer mulliga kassörskorna ser lite nervös ut och trycker på den obligatoriska knappen som gör att det kommer ut en anställd från det icke-befintliga lagret och sätter sig i kassa två eller är det tre, och motvilligt betjänar den som först hört signalen som betyder kassabyte. Noel Smith har vid det här läget inte kommit så långt in i affären utan skriver autografer ungefär vid Bostongurkan.

En äldre dam framför mig ställer ned sin korg och försvinner, jag är beredd att tränga mig men gör inte så då jag precis när jag försöker det ser henne skynda fram med tre chipspåsar i händerna som hon lägger i kundkorgen och föser framför sig en bit. Hon försvinner igen för en stund och kommer tillbaka med något nytt i handen som hon inte egentligen behöver. ”Jaså, är det så man gör när man handlar”, tänker jag. ”Man går mot kassan med en tom korg och sen gör man sina inköp”, smart tänker min hjärna igen och funderar på att följa den gamla damens inköpsmönster nästa gång jag gästar Netto.

– Vilken är den billigaste chipsförpackningen frågar Kärringen Som Sätter Kundvagnen Vid Kassan Och Går Och Handlar den bastanta kassörskan. - Det skiljer en femtioöring om du köper två, kontrar hon. – Ok jag köper två då, gormar den gamla chipsfetischistdamen och ser nöjd ut.

Två timmar och tjugo minuter senare framme vid kassan ber jag om en kasse, jag får givetvis den minsta, och just i det ögonblick då jag skyndar mig att få ned det otympliga sexpacket Pripps Blå ser jag Noel Smith skriva ännu en autograf borta vid Fyndhörnan samtidigt som han drar sin hand genom sitt långa gråa krylliga hårsvall.

Ps. Bilden ovanför till vänster föreställer inte stjärnfotograf och Lungoälskaren Patric Berg (som tyvärr inte finns att hitta på bild på Internet) utan Rune Gomér - min grannes son och tillika skicklig lokalreporter på Norra Skåne. Brukar även ha en egen frågehörna/träffa Rune Gomér-plats i Vinslöv på lördagar. Bilden ovanför till höger föreställer däremot Hässleholms näststörste rockstjärna Noel Smith tillsammans med sitt band, även om det inte syns. Ds.

//P

En vän med en bil.

Ni har säkert undrat var jag har hållit hus.
Den bittre mannen i huset mittemot vet ni däremot.
Eller ni trodde rättare sagt att ni visste var han huserade.

Här är dock bildbevis på att han kan göra annat än att bara stå ute på balkongen i en rödaktig tröja och vara bitter, mumla, skrika och fan och hans moster. Mannen kan till och med packa in saker i en bil. Gud vet vad, men det spelar mindre roll. Chocken är total, den lamslår mig uppifrån och ner, från vänster till höger, oavsett vad det är han packar in.

Mannen kan inte bara lämna lägenheten för att packa in saker i en bil. Han verkar dessutom, hör och häpna, ha packat in saker i sin egen bil. Sedan kör han därifrån. Herregud, jag var beredd att stämpla honom som... jag vet inte vad. Nu visar det sig att han till och med lämnar lägenheten för lite bilkörning. Utan en skylt om Övningskör dessutom.



Igår kväll, vid 22-tiden hörde hela Hässleholm mannen.
Eller borde ha gjort det i alla fall. Han skrek loss inomhus.
Kanske uteblivet LOST som tog fick en reaktion 1 h i efterhand.
Under säkert 10 minuter skrek (jag menar då SKREK) han oavbrutet.

I övrigt så är jag dålig på att uppdatera bloggen.
Mest för att jag har upptäckt detta med bilddagbok.
Det är ett mellanting mellan fotoalbum och blogg. 2 i 1.

Och vem vill inte göra två flugor på smällen, så att säga...

Till vi hörs igen, ha det underbart och se nu upp i trafiken.
Inte så mycket för min cykel, som för mannen bakom ratten.

P.S. Ikväll håller vi tummarna för Rögle BK. TV4 Sport. Ses där!

I huset mittemot...

Här ovan ser ni en bitter man.

Alltid rökandes ute på sin balkong.
Alltid iklädd samma vinröda tröja.
Alltid muttrandes och svärandes.

Jävla tradiga ni är.
Ett jävla tjatande på er.
Jävla spelande med fotbollen.

Alltid hackandes på allt han ser.
Och kanske även sådant han inte ser.

Döm av min förvåning tidigare idag. Mannen har dragit på sig mössa och jacka. Efter 5 månader chockerar han mig fullständigt. För första gången någonsin ser jag honom med andra kläder än den vinröda tröjan. Antagligen med den vinröda tröjan under jacken här på bilden, men ändå.

Vad blir nästa steg? Ser jag honom någon annanstans? På väg till eller från Kvantum? För jag kan tillägga att jag aldrig aldrig aldrig har sett honom någonstans, förutom ute på sin balkong. I annat än sin vinröda tröja. Fram tills idag. Halleljuah!

Tilläggas bör även hans enorma (får jag anta) bruk av elektricitet. Kanske något för P att kolla upp och hålla ögonen på fr.o.m. nu, haha. Taklampan i hans vardagsrumm är tänd 20-24 h / dygn. Kanske släckt högst 2-3 timmar runt lunch. Aldrig annars. Aldrig. Allra minst om natten...

ICA Kvantum, kl 09.19

ICA Kvantum, kl 09.19.
Torsdagen den 20 mars.

Klick, så fastnade hon på bild.

Jag var i morse ute på en skön promenad, med alldeles för lite sömn i kroppen. Jag avslutade promenaden med att handla, tänkte bl.a. köpa mig några goda och nybakade frukostbullar. Kvinnan på bilden stod glatt och valde ut sina frukostbullar, men tappade plötsligt en av dem på golvet. Sådant som händer. Det kan hända mig eller dig. MEN! Vad gör hon sedan? Lägger den åt sidan? Ger den till den personal som står vid andra sidan bröddisken? Nej och nej.

Istället får hon syn på mig, men verkar inte veta huruvida jag sett hennes ofrivilliga tappande av en frukostbulle. Hon klev åt sidan. Jag plockar ihop mina, men kan inte låta bli att ställa mig en bit bort för att iaktta kvinnan med den tappade fruksotbullen i sin hand. Det är nu, utan att se mig, som hon hastigt ser sig omkring. Kusten ser klar ut, varpå hon verkar låtsas intresserad av att plocka ytterligare någon bulle. In med handen (och därmed den tappade bullen) bland de andra.

Vad händer? Jo, kvinnar "råkar" naturligtvis lägga tillbaka golvbullen. Sedan ser hon sig omkring för en sekund. Det är då hon får se mig. Jag bara står och stirrar rakt på henne. Utan ett ord. Utan att röra en min. Jag bara står och stirrar ut henne. För en kort stund (kanske 2-3 sekunder i min värld, men 10 minuter i hennes) så flackar hennes blick så in i helvete. Ansiktet börjar dessutom att rycka lite okontrollerat, så att jag undrar om hon ska få någon slags plötsligt anfall eller liknande.

Det är nu hon samlar sig. Samlar ihop sig. Spillrorna av sitt forna jag. På 2-3 sekunder. Och därefter ger hon mig den där blicken. Den där lite överlägsna översittarblicken, ungefär som: Vem tror du att du är? Tror du på fullt allvar att någon skulle tro dig om du berättade?

Försvarsmekanism, någon?

10 sekunder senare fotade jag henne. Bakifrån.
Icke identifierbar. För jag är trots allt inte som hon.

Glad påsk, din lilla häxa.
Hoppas att du når Blåkulla.
Och må du aldrig komma åter...

100 minuter (för sig själva)

Fredag kväll:
"The Shining"








Lördag kväll:
Allas våra kentz orkester
bjöd upp till dans i Kristianstad







Söndag kväll:
"A Clockwork Orange"


Ja, ni bad om ytterligare bloggning här.
En smärre skandal att jag inte bloggar mer.
Så svårt är det inte att hålla traditionen vid liv.
Bara lite knappande på tangenterna nu - och - voila!

Vet inte vad jag ska skriva om kent igår kväll.
Det känns väl som om de brände krutet i höstas.
Våren 2008 är det förutsägbart, rutin & fantasilöst.

Visst bjöd de ånyo på "Elefanter",
efter att den varit ute på grönbete.

Visst bjöd de på "10 minuter (för mig själv)",
men Berg & co verkade ha 100 min (för sig själva).

I sin egen lilla värld. Utan mellansnack och utan glöd.

Nej, maken till antiklimax har jag inte sett sedan 2002.
Tacka vet jag tältet 2005. Tacka vet jag döden. Hallelujah!

Tills vi hörs... eller skrivs... igen!

/M.

gRattis, med skoRRande "R".

Idag fyller er Mästare år.

Kom igen mina söta lärljungar,
det är bara att gratulera mig nu!

Min födelsedag går dock i arbetets tecken,
ty jag har ett pass kl 13-20. Mm, jag längtar.

Tack & god natt!

Mamma är lik sin mamma

Ja, det var väl Siw Malmkvist,
som sjöng den gamla slagdängan.

Jag kom hem från jobbet efter kl 21 igår,
och bara fem minuter senare dök morsan upp.
I handen hade hon en fin glasskål med läckerheter.

Är det Alla Hjärtans Dag så är det, haha.

Japp och Geisha fick tillsammans utgöra chokladen,
sedan bl.a. jordgubbar, vindruvor och annan god frukt.

Mamma...

Mat, musik, film & lite TV

Gårdagen blev lite av ett antiklimax.
Vi skulle ut och äta med jobbet, men icke.
Sjukdom, vård av barn & lite sådant förstörde.

Nåväl, det är bara att bryta ihop & komma igen.

Idag börjar Melodifestivalen.
The Ark såg jag fram emot 2007.
2008 ser jag så fram emot två bidrag.
Eskobar och Lasse Lindh. Det går framåt.

Och om inte Eskobar går vidare från deltävling 3,
då kommer jag att gå loss på TV'n. Rock'n'roll star!

Eventuellt bowling eller biljard ikväll,
om bara P hittar hem från Jägersro i tid.

Nu ska jag se klart Chapter 27,
eftersom telefonen ringde igår.

Kaffet har precis runnit ner,
mazarin & cocsboll ska avnjutas.

Det är vackert, ibland!

Förresten, missa inte Nip/Tuck.
Söndagar på SVT2, runt 21.20-tiden.

Säsong 4 började äntligen visas förra söndagen,
nu är det alltså dags för avsnitt två imorgon kväll!
Nu såg jag säsong 4 redan 2007, men jag tänkte på er.

SiESTA 2008!

SiESTA 2008, ett icke bloggat ämne.
Ett annars sådant givet ämne för mig.
Minst lika givet som ett 'Amen' i kyrkan,
eller en Ragnar vid Kvantums kundkorgar.

Håkan Hellström. Familjen. Moto Boy. Vapnet.
Nephew. Florence Valentin. First Floor Power.
Hästpojken. Jonas Game. Christian Kjellvander.
Billie the vision & the dancers. Those Dancing Days.

Fler headliners skulle väl släppas redan i veckan,
så jag hoppas på en riktig smällkaramell inom kort.

Sedan skulle även fler internationella tillkomma,
och dessa skulle vara i samma klass som de från 2007.
Då var det Jesse Malin & Ed Harcourt. Den glade & den sure.

http://www.markan.se/siesta/

Ketchupeffekten.

Ni är väl bekanta med den s.k. ketchupeffekten?
Här inne kan den likställas en del vid mitt bloggade.

Ett inlägg kan raskt bli både två och tre,
men sedan stannar det upp för ett litet tag.

Så som fallet har varit den senaste veckan.

Kornél Mundruczó's är en ungersk film.
Jag kände mig lite lagom kulturell på bibblan,
så jag slog på stort och lånade några filmer där.

Emir Kusturicas Crna Macka (Svart katt, vit katt)
var utlånad, men jag ska se om den då den inkommit.

Annars kan jag varmt rekommendera Krzysztof Kieslowski.
Hans fantastiska trilogi i de franska färgerna. Blå. Röd. Vit.
Finns inte på bibblan, så då får ni komma hem till mig och se!

Humorn, ironin och sarkasmen,
den är som helt bortblåst i detta inlägg.
Detta är den typ av inlägg jag älskar att hata.

Jag blev som Dom andra?
Nejdå, snart kommer jag tillbaka,
bara för att slå hårdare än någonsin!

bob hund sjöng väl något om Helgen vecka 48,
men för min del räcker det gott med helgen vecka 8.

Och nu ska jag fixa pasta med pastasås! =)

2008 års Guldbagge för bästa statist har tilldelats...

Man ska inte ta ut segern i förväg.

En vanlig klyscha inom bl.a. sportens värld.

'P' kände kanske dock på sig att just denna stöt skulle gå hem,
eller så ville han ändå bjuda mig (och nu er) på något spektakulärt.

Klippet är filmat samma kväll som det föregående,
och börjar med 'P' rullandes runt på ett biljardbord.
Får se om det blir Guldbagge för bästa statist nästa år!

Och på tag om Guldbaggarna för 2007 års svenska filminsatser,
så var det gött att Michael Segerström vann för sin huvudroll.

Synd bara att Nic Schröder inte vann någon bagge igår,
för sin eminenta insats i lågbudgetfilmen Hata Göteborg.

Lika kul (som det där var synd) var att Leo inte vann ett skit.

Och Roy Andersson vann tre stycken (för manus, regi och film).

Kanske det finns svenskt hopp även inför 2008. Trots allt.
Närmast Ping-pongkingen och Låt den rätte komma in.

www.pingpongkingen.se
för teaser, trailer och sex filmklipp.

Det är vackert, ibland.

Men frågan är: kan du kötta?

Här ovan är ett videoklipp från gårdagens biljard.
Det är undertecknad som filmar och P som ska stöta.

Om bilden inte hänger med riktigt,
då är det nog bara blogspot som busar.
Eller så lämpar det sig bara bättre i mobil :P

P: - För helvete Rogge!
M: - Frågan är Rogge:
P: - Kan du kötta?!
M: - Kan du kötta?! Men skjut 'P'.
P: - Faaan!
M: - Hur känns det?
P: - Helvete!
M: - Va?
P: - Så jävla dåligt! Filma inte!

Bloggens rubrik är inga problem,
för er som har sett Hata Göteborg.
Har ni inte sett den får ni skylla er själva.
Eller så bara ser ni 12 sekunder på Youtube:

http://www.youtube.com/watch?v=ZCOiuYHHCdM
- Men jag kan ju spela, jag är ju här.
- Ja, du kanske kan spela Rogge,
men frågan är; kan du kötta?

Kolla även in följande klipp, ur samma film,
där Rogge får höra hur "bra" han är på fotboll:
http://www.youtube.com/watch?v=zr1m3d4sxwQ&feature=related

Amen Rogge, för helvete!
Vet du vad Rogge? Vi spelar i korpen,
som är den sämsta ligan som finns.
Vi spelar i den sämsta divisionen.
Vi ligger sist, och du är sämst i laget!
Fattar du hur dålig du är, Rogge?!

Ord och inga visor där,
från Nic Schröder till "Rogge".
Å andra sidan är Guldbaggen given!

Okej, nu är jag tillbaka, redigerar.
Bara tre små klipp till från samma film.

Här har ni The Best Of Svante på ca 2,5 minuter:
http://www.youtube.com/watch?v=4daWNOg9ObQ

Och den korta trailern med Svante på ca 30 sek:
http://www.youtube.com/watch?v=PAojdqSk390&feature=related

Här får Rogge smaka på Svantes handduk i ca 30 sek:
http://www.youtube.com/watch?v=NqrFozS2j2I&feature=related

Den danske röde pölse.

Här ovan är mitt köksbord.
Inte så lätt att avnjuta lunchen,
när det ser ut på ett sådant jävla sätt.
Tidningar & reklam, allt i en enda salig oreda.

Bättre då i vardagsrummet.
Där kan man njuta på danskt sätt.
Danske röde pölser med varma bröd.
Till det serverade jag mig en kall lättöl.

Gammal är äldst.

Som "Knasten" t.ex.

"Knasten". Mannen, myten, legenden. En gammal träslöjdslärare från min gamla grundskola. Redan på den tiden verkade han antik och redo att trilla sönder och samman, men man ska aldrig underskatta dessa gamla rävar. Så sent som idag, när jag var på väg från ICA Kvantum och hem, så cyklade han, om än lite vingligt, framför mig. Världens äldsta man, månne?

På tal om bisarra smeknamn, eftersom jag nyss nämnde "Knasten", så kan vi ta en snubbe som "Trä-Hitler". En elev i min parallellklass på den tiden det begav sig. Även det grundskolan, då. Vilket jävla smeknamn det där var alltså. Smaka på det där en gång till: "Trä-Hitler". Frågorna är många kring det där föga smickrande smeknamnet, men tyvärr lär väl de frågorna följa med "Trä-Hitler" i graven. För jag tror inte att han var en av alla de där VAM'arna. Som Linus. VAM, vitt ariskt motstånd, bara för att sedan börja dejta en mörk tjej. Allt medan han fortfarande stod med i VAM's medlemsregister. Kommentar överflödig.

Sedan "Hebbe". Denna "Hebbe". Han var under nio år min klasskamrat. Vi var väl varken vänner eller ovänner, utan umgicks en del utanför skolan lite då och då. "Hebbe" som inte ens sökte in till gymnasiet, utan började jobba i sin fars smedja direkt efter nionde klass. "Hebbe" som slog sitt föräldrahem sönder och samman med ett brännbollsträ i jakt på pengar och annat, vilken i sin tur var tänkta att ge honom lite kemikaliska substanser. "Hebbe" som kapade sin mammas bil, slängde ut både henne & sin syster ur den, för att sedan köra tvärs igenom en rondell och in i entrén på Shell. Den gången hade han nog lyckats få tag på kemiska substanser redan i förväg, kan man misstänka.

"Hebbe" som, och detta är nog det märkligaste av allt (eländet här ovan till trots), plötsligt dök upp som korvförsäljare utanför ett tivoli i Mellbystrand en midsommar. Jag hörde någon ropa på mig, och ta mig tusan... där stod banne mig denna "Hebbe" bak en korvvagn med en smal grillad i högsta hugg, redo att kränga till mig. Döm om min förvåning.

Herrens vägar äro outgrundliga. Hallelujah!

Förresten, klassåterträff från grundskolan?
Jo, det hade vi en 10 år efteråt. 5 pers dök visst upp.
Några satt väl i fängelse. Resten ville väl inte, mig inkluderad.

Slöare liksom, men ändå hyfsat samma.

Ja, om Johan T. Karlsson firade loss med sina Newcastle-öl låter "hessleholm" vara osagt, men han hade en god anledning i alla fall. Årets video (ett MTV-pris, dock) vann nämligen hans alter ego Familjen på gårdagens Grammisgala, vilken gick av stapeln i Globen. I kategorin Årets dans / hiphop / soul (smaka på den bisarra trippelkombinationen) gick dock Johan på en nitlott. Adam Tensta vann juryns hjärtan, medan Familjen fick mest av folkets röster. Dock räckte det inte hela vägen, men god 2'a blev den gänglige hässleholmaren.

.

Inför galan sade Johan följande till Norra Skåne:

.

- Petter, Mange Schmidt och Ken känns väl inte omöjliga.

Adam Tensta gillar jag däremot. Han blir svår.

.

Lite för svår, skulle det komma att visa sig.

.

Kommande andra plattan då,

med preliminär release i höst?

.

- Slöare liksom, men ändå hyfsat samma. Och så hoppas jag på roliga samarbeten. Jag har faktiskt redan gjort en del tillsammans med Adam Tensta, och Timbuktu verkar jävligt peppad. Annars blir det väl artister som normalt inte sjunger på svenska.

.

Mer inför (inte så aktuellt nu, dock) Grammis,

den europeiska dansscenen, Pirate Bay, kent m.m.

det finns att läsa på sidan A19. Säkert även på webben.

.

Gårdagens Norra Skåne förresten,

för den som nu mot alla odds bryr sig.

.

Sedan vann HHK (Hässleholms HK)

äntligen igen i division 2-hockeyn.

.

Dagens Norra Skåne då, sidan B1,

för den som nu mot alla odds bryr sig.

.

Avslutningsvis: Grattis Johan! Grattis kent!

Se nu till att inte supa bort priserna på turnén.

.

P.S Förlåt alla punkter vid ny rad,

men bloggen ville inte ordna det idag.

Därför fick jag ta Bloggen i egna händer!

Annars hade ni fått all text i ett enda stycke.

Den som söker, den finner... inte.

Jag skulle kolla mina lån på nätet nyss,
alltså saker jag har hemma från bibblan.

Ta mig tusan, jag har visst en bortglömd cd.
Den skulle varit återlämnad den 2 januari, men...

Ja, jag vet inte ens var jag har lagt den.
Trodde ruggugglorna fick den där innan jul.
Kanske den återlämnades. Kanske inte. FAN!

Jag har ta mig tusan letat precis överallt redan,
men får väl leta på samma ställen en gång till nu.

Dagens I-landsproblem, jag vet,
men samtidigt är det frustrerande!

Vilken skiva det är, undrar ni?
Haha, så kul ska vi nog inte ha det.

Wanted, dead or alive!

Jaha, så har man ett bitmärke.
Ja, ni läste rätt. Inget sugmärke.

Har någon sett denna tösabit?

Fotograferad inne på en toalett,
ca en minut efter att hon bet mig.

Hon gav mig en liten lap-dance i kön,
sedan smet jag in med henne & hennes väninna.
Någonstans längs vägen bet hon dessutom mig i armen :/

Sedan har vi 'P', spelades (nåväl) biljard.
Efter förlusten ikväll somnade han på bordet:

Nu redigerar jag detta inlägg kl 04.00, eftersom Norra Skåne kom i brevinkastet. Nu ska jag läsa morgontidningen, sedan sova. Undet tiden kan ni se 'P' sörja förlusten här till vänster.

Tack & God natt!

Snön faller...

...och vi med den.

Uffe Puffe Lundell,
sjöng så en gång i tiden.
Snön faller, och vi med den.







Tre dygn efter nyår och strålande sol,
då ser det ut som på bilden ovanför här.

Även den tagen från mitt köksfönster,
där jag brukar stå och filosofera då & då.

Samma vinkel. Samma motiv.
Tre dygn. Men solen blev till snö.

Bättre det dock, än att guldet blir till sand!

2007 - R.I.P.

Och där faller ännu ett år,
spricker upp och försvinner.

Men av dagarna som går,
ska jag fylla varje timme.