I huset mittemot...

Här ovan ser ni en bitter man.

Alltid rökandes ute på sin balkong.
Alltid iklädd samma vinröda tröja.
Alltid muttrandes och svärandes.

Jävla tradiga ni är.
Ett jävla tjatande på er.
Jävla spelande med fotbollen.

Alltid hackandes på allt han ser.
Och kanske även sådant han inte ser.

Döm av min förvåning tidigare idag. Mannen har dragit på sig mössa och jacka. Efter 5 månader chockerar han mig fullständigt. För första gången någonsin ser jag honom med andra kläder än den vinröda tröjan. Antagligen med den vinröda tröjan under jacken här på bilden, men ändå.

Vad blir nästa steg? Ser jag honom någon annanstans? På väg till eller från Kvantum? För jag kan tillägga att jag aldrig aldrig aldrig har sett honom någonstans, förutom ute på sin balkong. I annat än sin vinröda tröja. Fram tills idag. Halleljuah!

Tilläggas bör även hans enorma (får jag anta) bruk av elektricitet. Kanske något för P att kolla upp och hålla ögonen på fr.o.m. nu, haha. Taklampan i hans vardagsrumm är tänd 20-24 h / dygn. Kanske släckt högst 2-3 timmar runt lunch. Aldrig annars. Aldrig. Allra minst om natten...

ICA Kvantum, kl 09.19

ICA Kvantum, kl 09.19.
Torsdagen den 20 mars.

Klick, så fastnade hon på bild.

Jag var i morse ute på en skön promenad, med alldeles för lite sömn i kroppen. Jag avslutade promenaden med att handla, tänkte bl.a. köpa mig några goda och nybakade frukostbullar. Kvinnan på bilden stod glatt och valde ut sina frukostbullar, men tappade plötsligt en av dem på golvet. Sådant som händer. Det kan hända mig eller dig. MEN! Vad gör hon sedan? Lägger den åt sidan? Ger den till den personal som står vid andra sidan bröddisken? Nej och nej.

Istället får hon syn på mig, men verkar inte veta huruvida jag sett hennes ofrivilliga tappande av en frukostbulle. Hon klev åt sidan. Jag plockar ihop mina, men kan inte låta bli att ställa mig en bit bort för att iaktta kvinnan med den tappade fruksotbullen i sin hand. Det är nu, utan att se mig, som hon hastigt ser sig omkring. Kusten ser klar ut, varpå hon verkar låtsas intresserad av att plocka ytterligare någon bulle. In med handen (och därmed den tappade bullen) bland de andra.

Vad händer? Jo, kvinnar "råkar" naturligtvis lägga tillbaka golvbullen. Sedan ser hon sig omkring för en sekund. Det är då hon får se mig. Jag bara står och stirrar rakt på henne. Utan ett ord. Utan att röra en min. Jag bara står och stirrar ut henne. För en kort stund (kanske 2-3 sekunder i min värld, men 10 minuter i hennes) så flackar hennes blick så in i helvete. Ansiktet börjar dessutom att rycka lite okontrollerat, så att jag undrar om hon ska få någon slags plötsligt anfall eller liknande.

Det är nu hon samlar sig. Samlar ihop sig. Spillrorna av sitt forna jag. På 2-3 sekunder. Och därefter ger hon mig den där blicken. Den där lite överlägsna översittarblicken, ungefär som: Vem tror du att du är? Tror du på fullt allvar att någon skulle tro dig om du berättade?

Försvarsmekanism, någon?

10 sekunder senare fotade jag henne. Bakifrån.
Icke identifierbar. För jag är trots allt inte som hon.

Glad påsk, din lilla häxa.
Hoppas att du når Blåkulla.
Och må du aldrig komma åter...

100 minuter (för sig själva)

Fredag kväll:
"The Shining"








Lördag kväll:
Allas våra kentz orkester
bjöd upp till dans i Kristianstad







Söndag kväll:
"A Clockwork Orange"


Ja, ni bad om ytterligare bloggning här.
En smärre skandal att jag inte bloggar mer.
Så svårt är det inte att hålla traditionen vid liv.
Bara lite knappande på tangenterna nu - och - voila!

Vet inte vad jag ska skriva om kent igår kväll.
Det känns väl som om de brände krutet i höstas.
Våren 2008 är det förutsägbart, rutin & fantasilöst.

Visst bjöd de ånyo på "Elefanter",
efter att den varit ute på grönbete.

Visst bjöd de på "10 minuter (för mig själv)",
men Berg & co verkade ha 100 min (för sig själva).

I sin egen lilla värld. Utan mellansnack och utan glöd.

Nej, maken till antiklimax har jag inte sett sedan 2002.
Tacka vet jag tältet 2005. Tacka vet jag döden. Hallelujah!

Tills vi hörs... eller skrivs... igen!

/M.

gRattis, med skoRRande "R".

Idag fyller er Mästare år.

Kom igen mina söta lärljungar,
det är bara att gratulera mig nu!

Min födelsedag går dock i arbetets tecken,
ty jag har ett pass kl 13-20. Mm, jag längtar.

Tack & god natt!