Do I have a special glow when I dance?

Henric de la Cour har inte haft det lätt. Parallellt med sin obotliga sjukdom CF (cystisk fibros) så har han fått slåss i motvind inom musiken. Hela tiden stått på tröskeln till det lite större genombrottet, men aldrig riktigt lyckats ta sig över den där tröskeln. Först var det med sitt band Yvonne hemma i Eskilstuna, men i slutändan fanns det uppenbarligen bara plats för ett band från Eskilstuna som debuterade 1995 och heter som ett förnamn. Inte var det Yvonne, utan det blev Kent. I min värld förblev de dock ett fint par, Kent och Yvonne. Båda från samma hemstad och båda albumdebuterade samma år. 2002 var året då Kent plockade fram vapnen och ammunitionen och blev större än någonsin, ironiskt nog var det även det år som Yvonne såg början till slutet.

.

Henric de la Cour tog med sig Kitte (nu i duon Kite) från den sista laguppställningen av Yvonne och gick vidare med Strip Music. Efter två album (2004 och 2006) och några singlar så lades bandet på is 2007 och där ligger det än idag. Kritikerfavoriter med en skara fanatiska fans, men dessvärre för dyra att boka för att det skulle löna sig för såväl arrangörer som band. Högre gage och arrangören skulle gå back, lägre gage och bandet skulle gå back. Mission impossible och bandets Sverigeturné som följde efter att andra skivan släpptes stannade vid ett fåtal spelningar.

.

Henric de la Cour fortsatte att skriva musik, men visste inte riktigt för vilket projekt (Yvonne, Strip Music eller solo). Yvonne återförenades för några spelningar 2008-2009, men om det skulle bli något nytt material med bandet efter det visste han inte. För ungefär ett år sedan började saker ta form, Henco spelade in demos och det spekulerades mer och mer i termer av en solokarriär och ett debutalbum som soloartist. Under 2011 har de la Cour hittills hunnit med några egna konserter och dessutom lagt upp låten "Dogs" på Youtube. Kanske blir det en riktig framgångssaga tredje gången gillt efter Yvonne och Strip Music? Jag är i så fall den förste att gratulera, men samtidigt tvivlar jag. Man ska vara optimist, men jag är samtidigt realist. Kanske är det helt enkelt Henric de la Cours lott här i livet att vara det där musikaliska geniet som frontade två av de mest underskattade och fantastiska band som detta land har fått skåda under de senaste 20 åren.

.

Jag bjuder er på det första officiella smakprovet från Henric de la Cour som soloartist, jag har nämligen inte upp låten "Dogs" här tidigare. Tanken slog mig då Henco själv lade upp den på sin Youtube för några veckor sedan, men ljudet var för lågt för att göra låten full rättvisa. Nu kan jag emellertid inte motstå frestelsen så ni får istället höja ljudet på era datorhögtalare.

.