Don't ever let them push you around
.
Melody Club hade ett flertal trevliga låtar på sitt samvete en gång i tiden. De senaste åren har jag ingen större koll på bandet, men de var att räkna med på mina blandskivor inte minst vid tiden för debuten. Bra live, ett bra album och några bra b-sidor. Vem dansade liksom inte loss till låtar som "Tiger love", "Let's kill the clockwork", "Electric" och "Palace Station" sommaren 2002? Vid den tiden så agerade dessutom sångaren Kristofer stundtals som Jarvis Cocker. Okej, långt ifrån lika cool som Cocker, men Jarvisgesterna fanns där, mikrofonsnurret fanns där och det var gott så.
.
Idag står det att läsa i Aftonbladet att bandet (jodå, de lever visst än) nu splittras p.g.a. Melodifestivalen. En bild på bandet och under den med en stor, svart krigsrubrik i storlek 120 (känns det som) står det: Bandet splittras – i protest mot Melodifestivalen. Lite längre ner står det att trummisen hoppar av och resten av bandet kör på. Hur Aftonbladet kan få detta till att gruppen splittras, det kan man fråga sig. Egentligen bryr jag mig inte nämnvärt om Melody Club årgång 2010/2011, men artikeln (med sin falska marknadsföring) blev snabbt ännu lite intressantare.
.
Trummisen, som inte ens var originaltrummisen från (i mitt tycke) glansdagarna, hoppar av med motiveringen att han vid ett deltagande i Melodifestivalen skulle "tvingats spela musik som jag inte står för". Har han ens hört låten de ska deltaga med? Är tanken att det ska låta mer som Lotta Engberg och Carola, snarare än Melody Club? Om Melody Club gör en Melody Club (kom igen drummer boy, Melody Club är väl alltid synth-pop-schlager?!) som vanligt, var i ligger då tvånget?
.
- Jag slutar i Melody Club för att vi vill olika saker musikaliskt och vi har inget gemensamt /.../ Det är skönt att slippa Melody Club, ett gäng med snåla smålänningar /.../ För dem verkar det inte ens spela någon roll om de själva spelar på skivorna ungefär. Det är den attityden det varit hela tiden.
.
Jag tycker snarare att det lutar åt att en bitter trumslagarpojke har fått kicken. Eller? Ny ersättare sägs vara Richard Ankers, originaltrummisen. Kanske finns det hopp för Melody Club årgång 2011 ändå, med Ankers bak trummorna? Ja, möjligtvis. Bara de tuffar till sig lite, då kanske t.o.m. jag kan dansa loss till en låt eller två igen. Nästan ett decennium efter debuten.
9 kommentarer:
Äntligen!
http://pilsnerklunk.blogspot.com/2009/02/man-undrar-ju-varfor-melody-club-inte.html
Jag bara väntade på den där länken ;-)
Jag hade ditt inlägg i bakhuvudet, men orkade inte leta reda på det. The Ark, Eskobar och nu Melody Club. Dock ett par år för sent, är jag rädd för.
2012 lär, enligt obekräftade rykten, såväl Familjen som The Sounds ställa upp. The Radio Dept ställer upp vid tiden för nästa skiva, alltså först om två kasserade album och 4-5 års tid. Hehe.
nejmen justdet! melody club finns ju också. Dem hade jag nästan glömt bort. Jag tyckte ju att de var skitbra en gång i tiden. Ska nog slänga på Electric och fira detta :P
Tack Marcus.
Var inte melody club förband åt kent runt 2002? Där efter vapen och ammunition?
Ja, du får dansa dig frisk till "Electric" :D
Jo, jag har ett vagt minne av det. Det måste ha varit på turnén under hösten/vintern då, sent 2002 (eller riktigt tidigt 2003). Tror bara att jag såg Kent under sommaren (Kalasturnén -02) den där svängen, "V&A" är sämsta albumet och mitt intresse var därefter under 2002-2003. Jag såg bara 1-2 pliktskyldiga konserter den vändan, hehe.
Jag tycker att Melody Clubs debutskiva är ovanligt svängig, riktigt härlig festmusik. Dock har det sedan bara gått utför. I synnerhet det senaste albumet (som väl kom för ett eller ett par år sedan) är anmärkningsvärt svagt.
En annan sak som gjort att jag aldrig kunnat helt ta till mig Melody Club är att deras texter är så fruktansvärt banala. Texter är ej allt i en låt, och ibland måste det få vara enkelt och ytligt, men det finns ändå gränser för hur patetisk lyriken får bli. Tycker jag. :-)
Jag har faktiskt inte ens hört hela senaste skivan, bara någon eller några låtar/singlar på t.ex. P3. Men jag håller med dig, vilket jag också skrev, att det svänger härligt om debuten.
Sedan gjorde de samma grej om och om, men med sämre resultat för varje album. Bra i början, tröttsamt i längden. Och texterna, de lär väl aldrig belönas med varken grammisar eller rockbjörnar :p
Men debuten håller bra ännu!
Och b-sidan "Tiger love" är grym!
Jag har hört skivan, men vete katten om jag lyssnat på den särskilt många gånger sen jag recenserade den. Jag kör en Birro-skrytardag och rekommenderar starkt att du/ni läser den här fantastiska recensionen:
http://patrikleanderson.blogg.se/2009/april/melody-club-goodbye-to-romance.html
En rätt schyst greatest hits-singelsamling hade de nog fått ihop, ändå. De brukar spela en del låtar i P3, eller gjorde det för något år sedan i varje fall. "Destiny Calling" hade nog placerat sig högt i en melodifestival. En hit med stort H. Eller i varje fall Andra Chansen.
Lite märkligt är också att det bara är debuten och den senaste som finns i lager hos två av de största nätbutikerna när det gäller fysiska cd.
"...den menlösa singeln "Girls Don´t Always Wanna Have Fun"..."
Inte ens den låten kände jag igen efter att precis ha snabblyssnat igenom ett par på måfå utvalda låtar på Spotify. Frågan är om jag lyssnat en endaste sekund på skivan alls tidigare? Möjligtvis någon annan P3-låt då.
I refrängen verkar de dessutom vilja låta som ett extremt lamt och Sex Pistols light, som snöat in på The Ark + Melody Club. Säkert mest för att jag snappar upp orden "No fun" med Rotten-wannabee-uttal. Men ändå.
Nåväl, första albumet svänger fint.
En del käcka låtar på album 2 + 3 också.
Skicka en kommentar