Två ganska intressanta diskussioner på ett Internetforum ikväll. Först om mindre städer kontra större städer (läs: Stockholm). Stockholm. Denna "storstad", denna otroliga världsmetropol, detta storebrorskomplex. Bli, någon, vara någon, förbli någon. Eller menaliteten, kylan och ensamheten som kan råda i en sådan stad.
Sedan en diskussion om H&M's herravdelning i allmänhet och kläder i synnerhet. Den enda som ville försvara H&M's herravdelning (och dess fula jävla jeans) var förresten... inte av manligt kön. Och som avslutning (för min del i debatten) dök den upp. En Fråga med stort F. Frågan om man låter någon annan köpa en kläder. Har någon t.ex. en flickvän som handlar allt sådant åt en?
Mitt slutinlägg nyss skrev jag i ett stadie av trötthet.
Därmed inte mindre fyndigt för det. Läsa det? Varsågoda:
Jag hade hellre använt valfri slips som snara, än låtit någon klä upp mig som en jävla skyltdocka med kläder som jag inte fått välja själv. Ord och inga visor, men någon måtta får det vara.
Nå?
Sedan en diskussion om H&M's herravdelning i allmänhet och kläder i synnerhet. Den enda som ville försvara H&M's herravdelning (och dess fula jävla jeans) var förresten... inte av manligt kön. Och som avslutning (för min del i debatten) dök den upp. En Fråga med stort F. Frågan om man låter någon annan köpa en kläder. Har någon t.ex. en flickvän som handlar allt sådant åt en?
Mitt slutinlägg nyss skrev jag i ett stadie av trötthet.
Därmed inte mindre fyndigt för det. Läsa det? Varsågoda:
Jag hade hellre använt valfri slips som snara, än låtit någon klä upp mig som en jävla skyltdocka med kläder som jag inte fått välja själv. Ord och inga visor, men någon måtta får det vara.
Nå?
6 kommentarer:
Äger du en slips?! Det har jag nog aldrig sett. Eller förresten. Är det den där gamla Hives-slirre-outfiten?
Du är känd för mycket men det är inte för din klädsmak. Du köper väl det mesta på Kapp Ahl, Dressman och Gekås?
Smakråd är annars bra om den som går med har bra klädsmak. Men att låta ens flickvän köpa alla kläder utan att man går med själv låter inte så sunt. Det håller jag med om.
Visst äger jag slipsar. Svart, röd och vit är de tre som fungerar bäst till den dresscode jag anammar då det vankas slips och festligheter.
Kapp Ahl och GeKås? Haha, knappast. DressMann funkar för byxor, that's it. H&M för t-shirts (någon enstaka tröja), that's it. Resten köper jag på andra ställen.
Smakråd är bra, ja. Men det är en helt annan sak. Någon som tipsar om en snygg tröja eller letar fram ett par fina skor är helt okej.
MEN, någon som leker Der Führer och klär upp andra som skyltdockor kommer inte i närheten av mig. Då, och först då, som en sista utväg, skulle jag överväga slips som något annat än vad det är tänkt som, hehe.
Slipsen ska vara runt huvudet/i pannan också. Där gör den mest nytta och framkallar leende var man än går...
Men vad gör du om du får en tröja, byxor och skjorta, ett par skor och fluga i födelsedagspresent? Även om det nog inte är någon som har råd att ge/eller få för så mycket pengar i present. Tar du inte på dig det då?
Skyltdockor är något helt annat. Se Lars and the Real Girl igen om du glömt...
Men värst av allt är nog ändå modebloggare.
Det skrev jag också i den där diskussionen. Det är en sak om man får något i present eller julklapp. Eller om man har ett smakråd som tipsar eller som man konsulterar och rådfrågar.
Det hela handlade om att inte få bestämma något själv eller låta någon annan klä upp en. Att leva som en julgran eller skyltdocka, som bara får på sig vad andra tycker passar en.
Sedan var det mycket ironi, humor och glimten i ögat i allt det där, både från mig och andra i just den där debatten. Du verkar ju nästan tolka detta 100% bokstavligt, haha :p
Det förstod jag ju, men det är roligare att provocera så du tror på att jag menar det. Läser du mina svar kan du ju inte säga att jag tar det 100 procent bokstavligt. Men du brukar haka upp dig en aning på bokstavligheter i blogginlägg...
Däremot är det ännu värre när alla par måste göra allt tillsammans. När en styr och den andra blir en betjänt eller toffel. Då spelar nog kläder mindre roll.
Haha, jag anar vilka du syftar på med det där sista stycket. R & A, right? För jävla trist när det går så långt, jag hade inte stått ut enda sekund. Inte du heller.
Där kommer kläder i andra hand, när man som individ inte får leva sitt eget liv också, även om man råkar vara i en relation. Då hade jag packat väskan omedelbart.
Skicka en kommentar