Vet inte hur många gånger jag har sett följande klipp de senaste åren, men en riktig klassiker. Behöver man peppas upp, dra på mungiporna eller bara få sig ett gott skratt, då fungerar den anmärkningvärt väl.
Detta trots sina snart 165.000.000 visningar. Okej, alla visningar är naturligtvis inte mina. Jag lovar. Nog för att man behöver peppas upp någon gång emellanåt, men inte 165.000.000 gånger (snart 0,2 miljarder) på knappt tre år.
Detta trots sina snart 165.000.000 visningar. Okej, alla visningar är naturligtvis inte mina. Jag lovar. Nog för att man behöver peppas upp någon gång emellanåt, men inte 165.000.000 gånger (snart 0,2 miljarder) på knappt tre år.
3 kommentarer:
Inte riktigt min typ av humor. Jag tycker mer om dratta på rumpan-humor. Ungar som blir tacklade av en katt eller marsvin. Antar att du tycker Zillah och Totte är helt fanstastiskt roliga också.
Humor? Detta klipp är inte regelrätt humor, det skedde helt spontant i samband med en vanlig TV-intervju. Kul, ja. Humor, nej.
Det är som att säga att Americas Funniest Home Videos skulle vara humor. Men, nej, AFV bör icke ens få nämnas i samma mening som ordet humor. Halvdråpligt tråkiga hemmafilmer, på sin höjd.
Åt AFV skrattar man inte ens för fem öre som tittare. Ja, förutom alla överviktiga jänkare i publiken, de verkar skratta åt allt skit som rör sig både i och utanför rutan.
Eskapism, är ordet för det.
Om det är kul är det humor, det kan även vara humor även om det inte är roligt. Eller om det inte är meningen och ändå blir roligt. Humor.
"Låt kameran gå" på Tv3 med Loffe Carlsson och Lasse Ericsson för en herrans massa år sedan var humor det. Framför allt när Loffe gjorde röster till t.ex. hamstrar eller fåglar. Helt omotiverat, men väldigt träffsäkert utan att någon bad honom om det...
Skicka en kommentar