1977-1979 släppte bandet X-Ray Spex ett album och fem singlar, sedan lämnade sångerskan Poly Styrene och bandet låg i princip helt i träda fram till en återförening med ett andra album 1995. Därefter splittrades de en andra gång och gjorde inte mycket väsen av sig därefter. Emellertid dammade de av debuten från 1978 och framförde den i sin helhet 30 år senare, 2008.
Idag rapporterar internationell media att sångerskan Poly Styrene avlidit under gårdagen. Väldigt tråkigt, för jag gillade verkligen hennes nya singel som släpptes nyligen. Jag har inte haft någon stenkoll på varken X-Ray Spex eller hennes solokarriär, det är mest enstaka låtar som jag på rak arm kan räkna upp, men vi har väl alla vid något tillfälle dansat loss till någon av bandets tidiga hits på en klubb. Inte minst debutsingeln "Oh Bondage! Up Yours!" som kom 1977.
Extra tråkigt besked också eftersom Poly Styrene inte bara släppt ny singel utan även ett nytt studioalbum hann utkomma för bara några veckor sedan. Det var i den vevan som jag snappade upp förstasingeln "Virtual Boyfriend" på någon musiksida (säkert via NME). Därför lägger jag in den också. Bra låt, lite elektronisk punk, men videon är däremot lite mer av en bagatell. Om hon nu ville använda sig av låtens tema även i själva videon, dessutom med animation, så kunde det ha gjorts på ett såååå mycket mer intressant och snyggare sätt. Denna video skulle nog inte ens Alice In Videoland eller Franz Ferdinand släppa igenom. Men låten är det som sagt inget fel på! Och hon hann med att läsa en hel del toppbetyg för sitt senaste album, stundtals riktigt bra, innan den där förrädiska cancern hastigt återkom igen och vann slaget. Vila i frid Poly Styrene!
Kathleen Hanna (Le Tigre och Bikini Kill), som ofta har sagts inspireras och komma från ett rakt nedstigande led från Poly Styrene sett till röst och musik, tycker till och droppar några fina rader till minne av Styrene. http://www.kathleenhanna.com/poly-styrene/
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Marit Bergman gjorde en fin cover av den kändaste låten, och därmed bästa låten.
Tråkigt att en av världens största och mest betydelsefulla sångerskor har gått ur tiden.
Läs mer om det i ett kommande nummmer av DI Weekend på fredagarna.
Nu ska jag skriva 60000 tecken om enbent trummis som spelar hiphop med näsan.
Hehe, nu ska du inte vara sådan mot Gradvall, även om det ligger en del i det och säkert lär följa något. Jag såg förresten nyss att Andres Lokko föga otippat har knåpat ihop lite twittrande, bloggande och mitt-bästa-minne i ärendet nu.
Skicka en kommentar