31 juli 2010

Från genombrott till sammanbrott, femton sekunder av allt

bob hund. Det bästa till sist. "Hörlurar".
Det låter så bra, bara bandet och jag.
Nyss hemkommen. Jag, en kebab och ensamheten.
Ett stort glas Loka, ska bli gott.
Hej. Nej. Aj. Oj. Loka överallt. Vått.
På bord, stol, golv och brev.
10 minuter (för mig själv) med en trasa.
Rädda det som räddas kan.
Festen är över, festen är över oss.
Allting är över, festen är över oss.
Ensamheten är här, så tack och god natt!

7 kommentarer:

u sa...

Intressant stilbrott från det vanliga upplägget i bloggen! Att du skriver i diktform alltså.

/M sa...

Det började som två frustrerade rader om den utspillda Lokan, sedan censurerade jag svordomarna, fick ett spontant nattryck och det blev visst mer än bara två rader, hehe.

När jag läser texten såhär i efterhand så lämnar den en del att önska, men jag ska inte nagga spontaniteten i kanten. bob hundstölden och kentpassningen får stå kvar och det uteblivna flytet i texten regera :p

u sa...

Absolut, ibland räcker det med några korta rader för att berätta om en hel kväll. Det som står mellan raderna får man fylla i själv.

P sa...

Ni som inte förstår kentpassning så är den följande:

"Ett stort glas Loka, ska bli gott.
Hej. Nej. Aj. Oj. Loka överallt. Vått."

LolitaRegina sa...

Om vi hade slagit vad tidigare idag, så hade du vunnit. För jag fick sms ikväll att han tänker på mig ;)

/M sa...

Hate to say I told you so.
Men vad var det nu jag sade? :p

LolitaRegina sa...

Ingen är gladare än jag att du nu kan säga "I told you so" ;)