The Ark är tillbaka. För under hundralappen inkasserade jag en tjock tidning, deras nya skiva och en stor affisch. Prisvärt utan dess like, men de kunde gott ha slängt med ett litet texthäfte. Nu finns texterna i tidningen, där de samsas med snygga bilder, intervjuer och en del reklamsidor. Å andra sidan, någonstans måste ju pengarna in. Låg moms (paketet klassas som bok/tidning, inte en skiva) och annonsörer möjliggjorde detta.
Musiken då? In Full Regalia heter skivan som släpptes igår. "Stay with me" är en vacker låt och trion "I'll have my way with you, Frankie", Hygiene squad" och The red cap", för att droppa ett par namn, är finfina spår. Det är på det hela stora en stabil platta, med ett och annat stolpskott, men det är väl gott så. Inget mästerverk med The Arks mått mätt, långt därifrån, men man kan som bekant inte få allt här i världen för 99 spänn.
Familjen är tillbaka med uppföljaren till "Det snurrar i min skalle". Den 5 maj släpps albumet Mänskligheten (finns på Spotify redan nu), det s.k. svåra andraalbumet. Och det är nog ingen klyscha, för det har suttit långt inne. Några år, flera kasserade idéer och låtar, ångest, diverse andra samarbeten, tvivel, isolerad i en studio, mer ångest och slutligen blev det en skiva. En bra skiva som kunde ha blivit ett lysande minialbum.
Singeln "När planeterna stannat" (med Sami och Martin från Kent) har redan gått varm, så även den två år gamla låten "Socker" (som ändå slank med här). Räknar man sedan bort en introlåt, en instrumental låt och tre halvtråkiga låtar med Ninsun Poli vid micken, då återstår bara fyra låtar. "Djungelns lag", "Det var jag", Vems lilla hjärta flyger" och "Man ser det från månen". Fyra stabila Familjenlåtar, inte minst de tre sista där. Tillsammans med "När planeterna stannat" och "Socker" hade dessa fyra låtar (alltså totalt sex låtar) blivit ett grymt minialbum/EP. Nu blir det en stundtals haltande och splittrad platta, men det är som sagt den svåra andraskivan. Sett så, då är det ett gott hantverk. Trots allt.
Musiken då? In Full Regalia heter skivan som släpptes igår. "Stay with me" är en vacker låt och trion "I'll have my way with you, Frankie", Hygiene squad" och The red cap", för att droppa ett par namn, är finfina spår. Det är på det hela stora en stabil platta, med ett och annat stolpskott, men det är väl gott så. Inget mästerverk med The Arks mått mätt, långt därifrån, men man kan som bekant inte få allt här i världen för 99 spänn.
Familjen är tillbaka med uppföljaren till "Det snurrar i min skalle". Den 5 maj släpps albumet Mänskligheten (finns på Spotify redan nu), det s.k. svåra andraalbumet. Och det är nog ingen klyscha, för det har suttit långt inne. Några år, flera kasserade idéer och låtar, ångest, diverse andra samarbeten, tvivel, isolerad i en studio, mer ångest och slutligen blev det en skiva. En bra skiva som kunde ha blivit ett lysande minialbum.
Singeln "När planeterna stannat" (med Sami och Martin från Kent) har redan gått varm, så även den två år gamla låten "Socker" (som ändå slank med här). Räknar man sedan bort en introlåt, en instrumental låt och tre halvtråkiga låtar med Ninsun Poli vid micken, då återstår bara fyra låtar. "Djungelns lag", "Det var jag", Vems lilla hjärta flyger" och "Man ser det från månen". Fyra stabila Familjenlåtar, inte minst de tre sista där. Tillsammans med "När planeterna stannat" och "Socker" hade dessa fyra låtar (alltså totalt sex låtar) blivit ett grymt minialbum/EP. Nu blir det en stundtals haltande och splittrad platta, men det är som sagt den svåra andraskivan. Sett så, då är det ett gott hantverk. Trots allt.
.
Jag måste slå ett extra slag för den fantastiska "Man ser det från månen".
Låten börjar försiktigt, stegrar och exploderar sedan vackert i all sin enkelhet!
"It began in Hässleholm" heter första låten, tillika gammal introlåt under konserterna.
"It began in Hässleholm" heter första låten, tillika gammal introlåt under konserterna.
Så välkommen tillbaka Johan T. Karlsson. Välkommen hem till Hess... förlåt, Hässleholm.
7 kommentarer:
Du är så klinisk/drastisk/teknisk i dina analyser av skivor. "Mänskligheten", en skiva helt utan refränger om man ska vara elak/ärlig.
Klavertramp som "It began in Hässleholm", "Viggo" och "Bethnahrin" och "Vinter i April" kommer jag aldrig spela/lyssna på igen. Aldrig!
En tvåa av fem kan jag väl i dagsläget ge den. Kanske växer den efter några lyssningar till,om jag orkar lyssna, det var tur han fick igång maskineriet någorlunda i låtarna 7,8 och 9. Annars hade katastrofen varit ett faktum.
Jag tycker också det är något roligt med ett hårdrockande The Ark i "I'll have my way with you, Frankie". En livefavorit? Den har inte fallit några recensenter i smaken. Men den är kul och annorlunda. "The red cap" gillar jag också. Det är glam all the way...
Är inte överdrivet förtjust i balladerna. Men visst de växer. Låt nummer ett blir garanterat nästa singel. Bra den också.
Men vadå?! De där spåren du räknade upp med Familjen, det var ju precis de jag INTE nämnde som bra. Klavertramp säger du, själv namngav jag dem inte ens. Ja, förutom introlåten, men det var mest för att knyta ihop säcken.
Ja, de lite "tyngre" spåren verkar vara bäst på Arks skiva. Glamrock, rock etc. Fullt ös medvetslös. Eller inte riktigt, men lite röj i alla fall. Plus balladröven "Stay with me" därtill.
Åh. En låt som heter "Viggo"? ;)
Haha, ja, "Viggo".
Tänkte direkt på dig ;)
Nu har Spotify tyvärr rättat till sitt misstag. Familjens skiva kunde först bara premiärlyssnas av de som hade vanliga och gratis Spotify, medan de med Premium snopet stängdes ute.
Det borde ha varit tvärtom, tänkte jag. Och visst skulle det vara så, men något gick snett. Nu är ordningen återställd och Premium kan lyssna, de andra får snällt vänta.
Tack och lov så finns det fler ställen än Spotify att fortsätta att lyssna på. T.ex. min egen dator eller mobil. Så tji fick Spotify och Familjen.
Heja Marcus! =)
Heja Linda! =)
Skicka en kommentar