24 december 2008
13 november 2008
Som flugorna på socker.

Du lämnade mig ensam och självklart blev jag rädd.
Min sista gnista hopp var att synas, att bli sedd.
Nej nu, brinn nu pengar, brinn.
Det spelar ingen roll, det betyder ingenting.
Som flugorna på socker, som kärleken på film.
Som flugorna på socker, det betyder ingenting.
Som flugorna på socker, som kärleken på film.
Som flugorna på socker, det betyder ingenting...
28 oktober 2008
Knasten, konserter, spyor och brand.
Inget bloggande sedan 11 september.
Här är ju lika dött som i World Trade Center.
Ja, vad har hänt sedan senast?
Ikväll ska jag se Johan Glans.
Stand up-afton med öl och humor.
Uno "Knasten" Larsson är död.
F.d. träslöjdslärare på Västerskolan.
Hur gammal blev han? Ca 150 år kanske?
"Knasten" kunde konsten att cykla med stil.
Han låg nästan lutad i 90 grader då han cyklade.
Han har hyvlat i virkesrummet för sista gången. R.I.P.
Håkan Hellström regerade i Lund.
Markus Krunegård och Parken ägde Hbg.
Balkongmannen spydde häromdagen.
Ute på sin balkong så klart. Högt och ljudligt.
Tveksamt om han har gjort rent där uppe ännu.
Sedan brann det på jobbet i helgen.
Det var en notis om det i Norra Skåne igår.
lokalerna behövde inte utrymmas.
Så avslutades tidningsnotisen.
Vem utrymmer inte vid en brand?
Vi får inte vara där på ca två veckor nu.
lokalerna behövde inte utrymmas.
Kommentar överflödig. Bakläxa NSk.
Ridå! Dimridå, om man vill vara lite rolig.
Och bakläxa till mig, jag lovar att skriva oftare.
Och skriv gärna en kommentar i bloggen.
Annars vet jag inte om jag är saknad eller ej.
Johan Glans ger mig väl en anledning att återkomma.
11 september 2008
Synskadades Förening
- Vägen till Synskadades Förening?
07 september 2008
Triss i kundvagnar.
Där, på andra våningen, stod de. Tre kundvagnar, antagligen hämtade på ICA Kvantum och uppsläpade dit under natten. Jag skriver uppsläpade, för huset saknar hiss. Några sköna lirare har alltså släpat upp triss i kundvagnar till andra våningen under natten. Klockren snedtändning på fyllan får man förmoda!
Nu, efter 18-tiden, står de fortfarande kvar där uppe.
06 augusti 2008
Tänd ett ljus och låt det brinna.
Här kommer det första för augusti.
Jag lovar dock att bättra mig nu,
när semester, sommar m.m. är över.
Vad har då hänt sedan senast?
Jag har börjat arbeta sedan några veckor.
Dessutom har jag avverkat kent x 2.
Först i Helsingborg och sedan Norrköping.
Båda gångerna med Sara, min nya vapendragare.
Dessutom träffade jag utomjording i Norrköping,
men det säger garanterat inte de flesta här ett smack.
Nu i helgen blir det öl med en annan, nämligen Patrik.
Det är Festivaldax onsd-lörd. Bl.a. Papa Dee, Dan Hylander,
och den där Zlatan-Elias. Då behöver man öl för att härda ut ;)
I måndags kväll, kanske innan 01-tiden, var det ett strömavbrott. Balkongmannen, som i princip har tänt dygnet runt, gillade det uppenbarligen inte. Redan efter någon minut var han ute på sin balkong och skrek för fullt. Jag blev inte överraskad, om man säger så.
Ååååååhhhhh, jävla mörkt det är.
Faaaan, jävla tradigt. Jävla mörkt nu.
Allt medan jag höll på att tända några av alla hundra värmeljus.
Ja, nu tände jag inte alla hundratals, men dock 6-7 ljuslyktor. Mys.
Sist, men inte minst. Om vågen inte ljuger för mig, så har jag gått minus 3,5 kg sedan 24 juni. Då ska man även betänka att det tog flera veckor utan att det hände ett skit. Inte heller för att jag springer eller gör något annat annorlunda, jag har bara helt enkelt slutat att äta godis. Jag tänkte emellertid ta tag i träningen denna vecka (ja, jag har sagt så tidigare veckor med), så får vi se vad som händer (eller inte händer) sedan.
Wish us luck.
Me and my soulmate.
Luddis och Ludda fixar det.
Det finns inget annat, jag lovar dig.
14 juli 2008
Klicka på bilden för en större version.Plötsligt uppenbarar sig ett hästhuvud framför mig. Killen bakom masken är lite lagom rund under fötterna och väldigt pratglad. - Vi är här för ölen och hästarna, utbrister han och presenterar sig i första hand som häst och i andra hand som Jonas Dahlström, 34 år från Göteborg. Ännu ett hästhuvud dyker upp, det är Jonas kompis Martin Hälg, 33 år från Borås. - Vi skulle gått och kollat på Hästpojken. Vi skulle stått längst fram hade vi tänkt med maskerna på, men vi hann inte dit! Jag tror att de hade uppskattat det, säger Martin eftertänksamt. Killarna har något de kallar hästvin med sig och plockar upp en PET-flaska med någon suspekt dricka som de gärna vill bjuda på. Jag luktar på det. Hästvin.
Texten är hämtad från en artikel i dagens Norra Skåne, angående Tivolirock i lördags. Ett Tivolirock med Sambuca, öl, cider och vin. Ett Tivolirock med Sara, Patrik, kaos och mys. Ett Tivolirock med Timo Räisänen, Hästpojken, Florence Valentin, Sahara Hotnights och TSOOL. Ett Tivolirock som inte levde upp till SiESTA, men det är å andra sidan svårt att överträffa.
Nu är SiESTA och Tivolirock avklarat på min och Saras resa.
På tur står kentz-håkan i Hbg och kent + Krunegård i Nkpg.
26 juni 2008
SiESTA, Italien och fotboll.
Riktig bakläxa, men nu är jag tillbaka igen.
SiESTA-festivalen gick av stapeln 29-31 maj.
Det var ganska längesedan nu känns det som.
Bäst var nog Håkan Hellström, Vapnet, Nephew,
Florence Valentin, Hästpojken och First Floor Power.
Sambuca, Sara, saknad, svettigt och SiESTA.
För att brainstorma lite fritt kring bokstaven S.
Därefter jobbade jag bara en vecka,
sedan blev det två veckors semester.
Jag var på Sardinien 11-17 juni.
Sol, bad, utflykter, shopping och öl.
Bl.a. hyrde vi bil en dag och körde runt.
Körde till några grottor.
Dessvärre var det trappor ner.
Inte mindre än 650 trappsteg dit ner.
Intressant rundtur, sedan 650 steg upp igen.
En av reseledarna var ett riktigt stokpskott.
Thomas. En dryg, seg och allmänt trög norrlänning.
Vi ville t.ex. veta var man kunde se Sverige-Spaninen.
- Fotboll, det har ni väl sett förut?
Sedan rådde en total tystnad,
innan Thomas misslyckat tillade:
- Om man får skämta lite.
Hans stående replik på allt var just:
..., det har ni väl sett/hört/läst förut?
Vi hann få reda på att han inte dricker.
Han röker inte. Han är inte ute och svirar.
O.s.v. O.s.v. Allt annat än det vill VILLE veta.
Det vi verkligen ville veta, saker som han borde känna till,
det hade han noll koll på och dribblade bort med ett "skämt".
Han verkar annars ha både tid och råd,
att köpa en turistguide och läsa på sin läxa.
När vi frågade om en marknad vi hade läst om,
ja, då fick vi så klart ett förutsägbart svar tillbaka:
Marknad, det har ni väl varit på förut?
Grattis Thomas, där satt den. Igen.
Allt annat än vältajmat och smidigt.
JA, MEN GE OSS EN VÄGBESKRIVNING DÅ FÖR FAN!
VET DU INGET OM DET, HÅLL TYST OCH RING NÅGON!
Så sade vi inte, men vi alla tänkte nog det.
Efter 100 år fick vi inte mindre än två adresser.
Thomas ville väl gardera sig. Synd bara att båda var fel.
Hade jag haft en bild på Thomas,
då hade jag banne mig lagt upp den nu.
Det har jag inte, så då blir det ingen bild alls.
Det gick inget vidare för Sverige i EM.
Utspelade av Ryssland i tredje matchen.
Det kändes bra att inte se den matchen.
Under 1'a halvlek satt jag på en flygplats.
Under 2'a halvlek satt jag på flyget hem.
Nu får vi hoppas på Tyskland i final.
Och att Ryssland blir deras motståndare.
Jag kom hem till lägenheten kl 04.00 den 18 juni.
Efter att ha ställt klockan på 07.15 lyckades jag somna.
Varför jag skulle upp så tätt därpå berodde på en montör.
De skulle komma och byta lite saker till dusch, kran och vask.
Tror ni att de kom vid 08-tiden?
Klockan blev 09. Och klockan blev 10.
Jag ringde dem. Mina farhågor besannades.
- Förlåt om detta orsakade dig några besvär.
- Nej, det är lugnt, jag har ändå sovit hela 2-3 h.
De hade glömt bort mig och bokade en ny dag och tid. Ridå!
Imorgon kl 20 stämplar jag ut igen,
sedan väntar ytterligare lite semester.
Förhoppningsvis orkar jag blogga flitigare då.
Au revoir!
24 maj 2008
And it hurts with every heartbeat

Kort bakgrundshistorik:
den lysande singeln “With every heartbeat”.
Subjektiv tillbakablick i backspegeln:
För min del, alltså. Resten av mänskligheten skiter jag fullständigt i.
Uppdaterad nutidsfakta:
”With every heartbeat”? Ja, den är så klart med.
Det finns fler guldkorn än bara låten med Robyn.
Marit Bergman, Titiyo och Neneh Cherry lyser fint.
Två sångerskor borde dock ha stannat hemma.
Lykke Li står still och bara trampar vatten. Plask. Hörde ni? Plask.
Subjektivt fakta á la kontaktannons:
Vi som vet bäst-fakta:
Kleerup vet det. Robyn vet det. Jag vet det.
Det är gott så. Bra så. De som inte vet det: RIDÅ!
Extramaterial på bloggutgåvan:
Maybe we can make it all right
We could make it better sometime
Maybe we can make it happen, baby
We could keep trying, but things will never change
So I don't look back
Still I'm dying with every step I take
But I don't look back
Just a little, little bit better
Good enough to waste sometime
Tell me would it make you happy, baby
We could keep trying, but things will never change
So I don't look back
Still I'm dying with every step I take
But I don't look back
We could keep trying, but things will never change
So I don't look back
Still I'm dying with every step I take
But I don't look back
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat...
Vi kan väl nu härmed säga att cirkeln äntligen är sluten. Amen!
Dessutom är den mitt omslag. Signerat. Bara det är gott nog.
22 maj 2008
Skivbörsen i Osby 12/4.
I natt efterlyste P bilder:
Vi vill se dina foto på den där legendariska skivbutiksöppningen i Osby! Det var bara Henke Henriksson som saknades. Och Brandén, Jimmy och Papphammar...
Jag fotade dock bara LP-omslag.
Invigningen lämnade jag därhän.
Lika bra det, skulle det visa sig.
2008 års största antiklimax, någon?
En sexig bild bjuder jag dock på.
Bepers! - Blandat för dej Nr 3.
En kul liten utfärd till Osby och Skivbörsen den 12 april, men för att vara en invigning så sög det. T.o.m. med Osbys mått mätt. Tre lokalt förankrade artister spelade live där. Någon random USA-snubbe boendes i Osby, ett icke unisont uniformerat dansband från Osby och en annan kille som jag inte ens kommer ihåg namnet på.
Massa vinyl, knappt några cd och dvd fanns det.
- Det kommer, det kommer. Jag lovar,
lockade den vilseledda mannen i kassan med.
Synd då för honom att jag varit där för såväl första som sista gången i och med detta besök, hehe. Sedan lockade han med att han skulle plocka dit Kicki Danielsson (hon är från Osby) och Johannes Brost (han är också från Osby) någon gång i sommar.
Kicki ska visst sitta i en intervjupanel och frågas ut hur det känns att ventilera sig i Aftonbladet varje gång hon kört bil på fyllan med det traditionella gråta-ut-i-pressen-löpet dagen efter. Johannes "Joker" Brost ska damma av sin servitördräkt från Rederiet och blanda drinkar från Frejas drinkbok i den sporadiska baren. Alkoholfria, eftersom Kicki ska ta bilen till Osby!
Skivbörsen-mannen i kassan skulle t.o.m. jaga fatt på Ernst-Hugo Järegård, men då kände jag mig nödd och tvungen, likt en Hans Brask, att inflika att Ernst-Hugo faktiskt är på långvarigt besök uppe hos Sankte Per. Då ville Skivbörsen-mannen ha numret till Sankte Per, så jag gav honom numret till Träslöjds-Knasten i hopp om att Knasten ska få lite udda sällskap på gamla dagar och inte bara sitta och trycka ensam inne i Anna-Gretas förfallna hjälpelevsbarack på Västerskolan.
Annars var det väl bara Mick Jagger-mannen från 100 Höjdare som fattades. Den där sköna snubben i Dame Edna-glasögon, läppstift och Rolling Stones-tröja, om ni minns? Han som gick på tåget i Osby, till synes normalt klädd, för att svida om på dass likt en Clark Kent i en telefonkiosk. Måndag-fredag bär det av till Malmö för honom, sedan hem till Osby på kvällen.
Bertil Nilsson från Norra Skåne saknade vi också. Allt annat än en gänglig yngling, men han hade nog kunnat piffa upp spektaklet med några Fem snabba frågor eller lite tombola intill de få dvd-filmer de trots allt hade... för sisådär 239 kr / st. Vem vet, första pris i tombolan kanske är en biljett ut därifrån på direkten?! Jag satsar i så fall på inte mindre än alla nummer där finns. Ge mig dem redan nu. I förväg. Tack!
